Intervju
Intervju med Adam Paquette
För min trettonde illustratörsintervju har jag valt ut en av mina egna personliga favoriter. Denna australienska landskapsmålare har till skillnad från sina kollegor inte en bakgrund som nörd, utan har istället spenderat sin tid ute i naturen med att reflektera över livets mysterier. Möt Adam Paquette!
av
vampiric_ninja 23:17, 12/8 -13 läst 3739 ggr. |
Skriv ut artikel 10 kommentarer |
vampiric_ninja: Hej, Adam. Tack för att du ställer upp på den här intervjun!
Jag är hyfsat säker på att du kommer från Australien, men förutom det vet jag knappt någonting om dig. Kan du berätta lite om dig själv?
Adam Paquette: Jag är hyfsat säker på det också, men ju mer jag reser desto mer undrar jag!
Så fort jag läser intervjuer med andra illustratörer och konceptkonstnärer så slår det mig att de som barn nästan alltid influerades av serietidningar, filmer som Star Wars, actionfigurer, spel och så vidare. De sakerna var inte en stor del av min uppväxt och jag brukade undra om jag kunde slå igenom i branschen utan att ha samma stora passion för sådant som mina vänner hade.
Vad jag däremot hade när jag växte upp var naturen. Min familj spenderade mycket tid i den australienska bushen, och jag växte även upp i ett område med många promenadvägar och träd. Jag hade också en ganska alternativ familj med olika intressen som spiritualitet, psykologi och urkulturer. Ju längre tiden går, desto mer älskar jag att måla dessa saker - organiska landskap, visa karaktärer och uråldriga, mytologiska saker.
Jag tycker det är intressant hur olika människor kan komma fram till samma punkt på så olika sätt! Mitt barndomshem var fullt av fantastiska historier, folk som hälsade på från fjärran platser och vackra föremål samlade från heliga platser runtom i världen. Jag hoppas att en dag kunna uppfostra mina egna barn på ett sådant inspirerande ställe!
v_n: Det låter som en härlig uppväxt!
Wizards of the Coast är en av de största aktörerna på fantasyspelsmarknaden. Hur kom det sig att du började arbeta för dem?
AP: Innan jag jobbade med Magic så arbetade jag med Dungeons & Dragons i två års tid. Magic-personalen ser uppenbarligen en hel del av den konst som kommer in och ibland låter de konstnärer emigrera mellan spelen. I mitt fall så träffade jag Jeremy Jarvis (1) på en måleri-workshop som jag besökte i USA. Jag sa till honom att jag verkligen ville jobba med Magic, men att jag var orolig att jag bara skulle kunna tackla miljöer och inte kunna hantera karaktärer och varelser. Jeremy var snäll nog att ta in mig exklusivt som en landkille, och så kunde jag jobba mig in i de andra prylarna. De första arbetet jag gjorde var konceptkonst för Innistrad och sedan kom korten!
v_n: Jag har sett en del verk på din hemsida som ser lite annorlunda ut, men det arbete du gjort för MtG har definitivt ett drag av impressionism (2). Har du studerat klassisk konst?
AP: Jag är glad att de influenserna syns! Jag har aldrig studerat i en formell miljö, men traditionellt måleri är den andra halvan av mitt konstliv. Det är vad jag älskar innerst inne, och förmodligen vart jag är på väg i det långa loppet. En av mina stora målsättningar är att oavsett vilka illustrationer jag arbetar med så ska jag kunna ge dem något av mognaden och djupet som jag finner i klassiskt måleri. Om du är för övertydlig med sådana influenser så kan din konst börja se arrogant ut, vilket inte är så roligt. Samtidigt tycker jag att underhållning ska innehåla något av den mänskliga naturens nyfikenhet och mysterium. Ibland känner jag att jag lyckats med detta, ibland känner jag att tidspressen arbetet medför inte tillåter en att sitta med en idé på samma sätt som man kan med sin personliga konst.
Wizards är definitivt en av de kunder som ger dig en väldig äganderätt över din konceptuella process så länge du håller dig inom vissa gränser.
Ju mer självsäker jag blir med måleriet desto mindre oroar jag mig för att saker ska se vackra ut, och lägger istället tiden på att göra det inspirerande och livfullt! Under 1800-talet hade vi vår bästa konstproducerande period i Australien med impressionister som Arthur Streeton, Tom Roberts och Sydney Long (3). Vissa av dem studerade i Frankrike med Monet med flera, och de hade alla ett stort inflytande på mig när jag växte upp.
v_n: Du har huvudsakligen gjort landkort till MtG. Med tanke på att din stil är väldigt atmosfärisk så kan jag kan absolut förstå varför du blivit tilldelad detta arbete, men frågan är om du är nöjd? Låt oss anta att du var din egen art director, hade du gjort någonting annorlunda?
AP: Med Magic så arbetar vi med våra illustrationer ganska långt i förväg innan releasen av ett set. Faktum är att mycket av arbetet jag gjort det senaste året är karaktärsbaserat. Landkort var min språngbräda till jobbet, och de fortsätter att vara min verkliga glädje och trygghetszon. Jag skulle förmodligen vara lycklig med att göra dem för alltid. Med det sagt så gjorde jag ett medvetet val att utveckla mitt figurarbete och komma till bukt med min gamla akilleshäl. Jag har haft en fantastisk och tålmodig AD som gav mig friheten att gå den vägen och jag är glad att jag gjorde det. Det har varit en stor utmaning, och det fördjupar min konst på sätt som jag inte förväntade mig. Det överförs också till oljemåleriet som jag gör på min egen tid. Jag antar att jag nu befinner mig vid en punkt där jag känner mig bekväm med att måla vad som helst, förutom möjligen rymdskepp! Det är en fantastisk känsla - att inte vara begränsad. Nu blir jag uppspelt nästan oavsett vilket uppdrag som kommer in!
v_n: Låt oss diskutera ett par specifika länder… Haunted Fengraf är min favoritillustration från hela Dark Ascension. Den där kyrkogården ser bara så spöklik och vacker ut. Kan du berätta någonting om den?
AP: Grymt! Tja, den där målningen började med två tankespår. Ett var att jag vid tidpunkten precis hade köpt min första riktiga kamera, en Canon 7D, och jag undersökte allt om olika zoomningslinser och så vidare. Mitt ibland detta sökande började jag titta på olika bilder folk hade tagit på månen med teleskopiska linser, men med byggnader eller träd mellan kameran och månen. Efter beskärning har det effekten att månen ser gigantisk ut. Jag förstod till slut hur det fungerade, och ville måla någonting med en gigantisk måne i! När jag ser tillbaka på det nu så inser jag att det inte går ihop med hur jag målade omgivningen, men vid den tidpunkten var jag så förälskad i målningen, så vem bryr sig?
Min andra inspirationskälla kom efter jag hade besökt Wizards i Seattle, och besökte några vänner som bor i Kaliforniens redwood-skogar. De träden gjorde verkligen ett intryck på mig, så Haunted Fengraf var Innistrad kastat i mixern tillsammans med redwood-träd och en supermåne. Blanda det hela och resten är historia!
v_n: Du gjorde den alternativa illustrationen för Command Tower från Commander's Arsensal, ett riktigt läckert verk. Blev du ombedd att referera till Ryan Yees ursprungliga torn eller arbetade du helt självständigt?
AP: Jag ombads inte att referera, men jag var bekant med målningen och jag visste att den nya skulle bli dess lillebror! Ryan och jag är båda med i en liten grupp av Magic-illustratörer som ger varandra kritik och feedback via email, så vi känner till varandras arbete. Jag älskar hans målningar och tror inte att någon hanterar spöklika, halvgenomskinliga, flyktiga saker lika bra som han gör! Den målningen var en av de som bara flyter på - förmodligen en av de snabbaste jag gjort, och även en personlig favorit.
v_n: Fråga från min fru: "om du skulle bygga ett hus i ett av dina länder, vart skulle du bygga det?"
AP: Vilken fantastisk fråga! Faktiskt ganska lätt att svara på också… Jag har alltid varit kluven mellan att bo i stan och att bo på landet. Jag älskar komplexiteten, fullsattheten och den framträngande naturen hos staden. Sättet som dessa vackra, oväntade utrymmen uppstår från allt kaos och sopor från ställen skapade av mänskliga sinnen.
Samtidigt är naturen så vidsträckt och mystisk, och förändrar ständigt sig själv för att främja mångfald, överflöd och liv. Min absoluta favoritmålning från Magic är nog min basic Forest från Return to Ravnica. En kåkstad bland hustaken i trädkronorna? Det bästa av två världar! Det är faktiskt lite sorgligt att trots vår sammanlagda intelligens och fantasi så har vi aldrig kunnat skapa platser som harmoniserar vackert med naturen på det sättet. Jag hoppas att denna generations fantastiska konstnärer en dag ska kunna kliva utanför tavelduken och börja skapa några av dessa vackra platser på riktigt.
v_n: Som du redan berört ovan så har du börjat göra en del icke-länder på sistone. Ett kort som är ganska välkänt bland spelare är Varolz, the Scar-Striped. Helt klart ett elakt troll! Är du nöjd med hur han blev?
AP: Han var mitt första riktiga karaktärskort och kommer därför alltid att ha en speciell plats i mitt hjärta. Jag tror att mycket av hans elaka vibb kommer från hur rädd jag blev när jag fick uppdraget! Jag är ganska säker på att Jeremy kände att det var dags för mig att visa vad jag gick för, så han larvade inte omkring utan gav mig en viktig karaktär att arbeta med. Jag har gjort många karaktärer sedan dess och nyligen några som man skulle kunna kalla "VIPs". Jag antar att jag klarade provet!
Jag älskar svampen på Varolz. Se där, en annan karaktär som slits mellan staden han älskar och naturen han längtar efter! Det är jag som skiner igenom igen.
v_n: Några VIPs säger du? Jag kan inte riktigt låta bli att tolka detta som att du har illustrerat signaturkaraktärer från Theros! Dock är jag medveten om att du inte kan avslöja något, så vi går vidare…
Medlemmarna på vårt community var otroligt imponerade av illustrationen till Colossal Whale när de först såg den. Verkligen episk, jag gillar den också. Var det ditt första havsmonster?
AP: Det var det! Det var även en övning i skala. Ursprungligen hade jag bara ett fartyg i förgrunden och valen i bakgrunden. Jag gjorde valen större… och större… och han såg fortfarande inte tillräckligt ENORM ut. Sedan la jag till det där mindre skeppet i mitten, och "pow!" - Colossal Whale.
Jag känner att jag fångade något av en gammal sjömanshistoria med den här - förmodligen ett av verken där en del av mitt klassiska måleri och poetiska sida visade sig. I mina efterforskningar inför arbetet så läste jag flera uppsatser om symboliken i Moby Dick, hur valen för vissa var en symbol för den enorma och ibland skrämmande upplevelsen att leva, väldigheten i det hela. Havsmonster är som de erfarenheterna inom oss som tränger fram ur vårt innersta, tycks fylla hela vår värld, släpper ut ett mullrande vrål som skakar oss i våra grundvalar och sedan snabbt försvinner tillbaka in i tystnaden de kom ifrån. Allt vi har kvar är en känsla av vördnad och förundran, och en förnyad tacksamhet över att vara här och vid liv!
v_n: Fascinerande! Tack för att du delade med dig av det.
På tal om monster, i höst bär det av till Theros och den grekiska mytologins värld! Jag antar att vi ses där?
AP: Med besked! Inte nog med att jag gjorde flertalet kort till Theros, jag var även en del av konceptgruppen som utvecklade världen. Jag ser fram emot att få se hur några av mina favoritkonstnärer i världen har tolkat alla de kaotiska blyertsteckningar vi gjorde! Om du inte hittar mig i Theros städer, så hittar du mig förmodligen i skogen!
v_n: Tack för att du ställde upp, Adam. Jag önskar dig all lycka i framtiden!
AP: En sista sak… för alla därute som älskar konsten de ser i spel som Magic, och som kanske, bara kanske, skulle vilja livnära sig på detta en dag. Jag vill bara uppmana er att följa era hjärtan och ge det ett försök. Jag har träffat för många fantastiska människor som bestämt sig för att inte ge sig in i illustration för att de var skrämda och trodde att de aldrig kunde lära sig att teckna. Det är min värsta mardröm! Om det är en sak jag ärligt kan säga att jag hoppas att min konst kan ge, så är det att inspirera andra med en kreativ gnista att dyka ner med huvudet före i sin konst, skrivande, musik eller liknande utan fruktan! Den resan är större än någon belöning!
Tack för intervjun.
FOTNOTER:
1) Som tidigare konstaterats i denna artikelserie är alltså Jeremy Jarvis nuvarande art director för Magic. Han var tidigare illustratör.
2) Stilriktning inom bildkonsten. Franska målaren Claude Monet kan nämnas som ett exempel.
3) Har du det minsta intresse för landskapsmåleri så kan jag rekommendera att du googlar dessa namn.