vampiric_ninja: Hej, John. På det skandinaviska Magic-communityts vägnar vill jag tacka för denna möjlighet. Din konst är mycket populär häromkring och det är sannerligen en ära!

John Avon: Jag är hedrad att mitt arbete är populärt. :)

v_n: Vi är välbekanta med din konst och ditt namn, men hur skulle du välja att presentera dig själv? Vem är John Avon?

JA: Jag är bara en vanlig person som råkar göra ett ganska ovanligt jobb. Jag är en "arbetande" konstnär som behöver försörja en familj som inkluderar två tonårssöner. För mig innehåller definitivt en typisk dag att producera ännu en målning enligt en hög standard, men också att tjäna tillräckligt för att betala vårt hus och andra levnadskonstnader.
Ibland tror jag att folk har en romantisk föreställning om konstnärer som lever bara för att arbeta. Detta är sant i somliga fall, men i min värld så är konsten viktig, men jag behöver också hålla ett öga på alla andra aspekter som det innebär att vara en människa. Det är först på senare år som jag börjat tjäna en hyfsad summa på min konst, eftersom betalningen ofta är låg. Min teknik är även väldigt detaljerad, så varje målning tar lång tid!

Under större delen av mitt liv har jag haft sjukdomen kroniskt trötthetssyndrom (i princip är jag trött under en stor del av dagen) och mitt immunsystem är inte det bästa! Dock har jag haft stora mängder beslutsamhet och bara kört på! Eftersom jag accepterar vad jag har, har det varit min största lärare och jag har lärt mig så mycket om hälsa och psykologi, helt enkelt för att jag inte haft något val. Mycket av min dag handlar även om att hitta rätt rytm och vara vaksam på stress.

v_n: När jag skrev frågorna för den här intervjun var jag inte medveten om dina hälsoproblem. Plötsligt ser jag din karriär och utförliga arbetskatalog i ett helt nytt ljus. Jag finner din berättelse inspirerande! Det är en trösterik tanke att man kan möta sådana utmaningar och ändå lyckas.

JA: På senare tid har jag varit väldigt ärlig gällande mina hälsoproblem, och rört mig mer från att se det som "fel" till "accepterande av vad som är" och att försöka jobba med vad jag har istället för vad jag inte har. Vi lever i en värld av jämförelser och kontraster där män behöver vara stora och starka. Jag är stor och svag, så det är lätt för mig att skämmas. MEN - och detta är ett ENORMT "men" - eftersom jag har uträttat så mycket i mitt liv, så har jag märkt genom åren att folk ser mig som inspirerande. Jag förstår nu att det är för att jag "bara kör på" och att ge upp inte är någon möjlighet. Genom att arbeta, och i mitt fall skapa, så läker man i vilket fall.
Även om det är fantastiskt att skapa och jag är lyckligt lottad att ha gjort vad jag har gjort, så är det de livsvisdomar du lär dig under resans gång, som du kan dela med andra - dessa är de mest tillfredsställande. För alla har någon form av lidande i sina liv och vi har alla ett val att växa eller sjunka. Jag har haft stunder då jag inte står ut med hur jag mår fysiskt, men jag har alltid kommit tillbaka starkare och visare. Då kan jag hjälpa andra ännu mer - eftersom jag varit där själv.

v_n: Jag tycker det är väldigt beundransvärt att du kan tala så öppet om detta. Tack för att du delade det med oss!

Låt oss börja från början. Som de flesta andra barn så tecknade och målade du, men på något vis utvecklades du till att bli en yrkeskonstnär. I biografin på din hemsida beskriver du stödet du hade från de vuxna i ditt liv. Hur viktigt är stödet från föräldrar, lärare, med flera för ett barns kreativitet?

JA: Mina föräldrar uppmuntrade mig alltid att göra vad som var rätt för mig, motsatt till att naturligt anta att jag skulle följa i min fars fotspår med hans byggfirma. Jag hade tur, jag var ett väldigt kreativt barn, och även om detta var på tidigt 60-tal så lämnades jag att göra min grej. Till och med när jag spelade i rockband så lånade min pappa ut sin skåpbil och föräldrarna kom till mina spelningar (även om det var alldeles för högt för dem).
I princip visade mina föräldrar alltid intresse för min konst och var stolta genom hela vägen. Även om min pappa varit död i många år så vet jag att han hade varit väldigt stolt över framgången jag haft med min bokkampanj på Kickstarter, "Journeys to Somwhere Else", som firar 30 år av min konst. De gav mig sannerligen vingarna för att flyga!
Jag har också haft den stora turen att ha fantastiska bildlärare, som var väldigt positiva och inspirerande, och hjälpte mig genom så mycket tidig tvekan och osäkerhet.

v_n: Din Kickstarter-kampanj drog in 66 000 pund mer än målet. En enorm framgång, eller vad säger du?

JA: Kickstarter-kampanjen för min bok var en lika delar fantastisk och utmattande upplevelse. Jag kunde aldrig gjort det utan min otroliga vän och agent Guy Coulson. Det är varje konstnärs dröm att få sina samlade verk utgivna och det kommer att bli så otroligt att få dela 30 år av min konst. För mig kommer det att vara avslutet på ett kapitel i mitt liv och början på ett nytt. Jag känner att jag har det bästa framför mig och jag ser fram emot nästa 30 år. :)

v_n: Samma här!

Nyligen avslutades det sista kapitlet i en annan bok, då H.R. Giger (1) gick ur tiden. Som fantastykonstnär, vad är din syn på hans arbete?

JA: Jag älskar Giger! Jag har hans första konstbok om teckningarna från Alien, vilket är en stor inspirationskälla. Jag älskar hans känsla för hot och fara, men även skönhet och klassisk form. Ok, en del av symboliken är ganska märklig, men en stor man.

v_n: Tidigt i din karriär målade du bokomslag för världsberömda författare som Terry Pratchett och Stephen King. Kan du berätta mer om dessa uppdrag?

JA: När jag fick samtalet om att illustrera Terry Pratchett så hade jag inte ens hört talas om honom! Mina vänner verkade väldigt imponerade, men för mig var det bara ännu ett jobb - jag fick bara lite bättre betalt.
Att illustrera för Stephen King och Arthur C. Clarke var VÄLDIGT spännande för mig eftersom jag var ett stort fan av bägge dessa författare. Det var också skräckinjagande eftersom trycket plötsligt var ännu högre att prestera bättre.
För mig, ju mer framgångsrik jag har blivit, desto mer har kraven ökat, och det är svårt att jobba inom de översta 5% av sin förmåga. De sägs att du bara är så bra som ditt senaste jobb, och på många sätt är det sant. Än i dag är jag alltid rädd för att misslyckas och drivs till att pressa mig själv ännu hårdare - en ganska stor utmaning när min hälsa inte är idealisk.

v_n: När jag började spela Magic 1994 var illustrationerna det som fångade min uppmärksamhet. Under de senaste 20 åren har Magic blivit enormt och har nu miljoner spelare världen över. Spelmekaniken har uppenbarligen en stor roll i detta, men tror du att illustrationerna har varit viktiga för Magics framgång?

JA: Ja, 100%, illustrationerna är väldigt, väldigt viktiga för Magic. Även spelare som inte är intresserade av konsten kommer ändå att påverkas på en undermedveten nivå. Att ha spännande bilder på vad som helst hjälper en att må bra, och om man mår bra är man lyckligare. För mig har Magic the Gathering varit magiskt eftersom det varit ett stadigt jobb i över 18 år (väldigt ovanlig i min värld) och gett mig så många vänner. Verkligen fantastiskt!

v_n: Sedan Mirage har du gjort runt 350 kort. Detta gör dig inte bara till den mest produktiva Magic-illustratören jämte Kev Walker, utan betyder även att du haft ett långt och fruktsamt samarbete med Wizards of the Coast. Som du själv säger har du jobbat med spelet i över 18 år. Hur skulle du beskriva din relation till Magic?

JA: Min relation till MtG har alltid grundat sig på att vara professionell och göra vad som krävs av mig. Jag ser min roll som illustratör och "problemlösare" för mina kunder. Mina färdigheter används och som en kommersiell konstnär ger jag kunderna vad de behöver - med ett minimum av strul och alltid i tid.
Det handlar om att vara professionell och lätt att arbeta med. Det kommer att finnas tusentals konstnärer som är tekniskt bättre än mig eller mer kreativa, men det är förmågan att leverera i tid som avgör om man kommer användas igen.

v_n: Det är väldigt ödmjukt av dig. :)

Du har gjort fler länder än någon annan Magic-konstnär och jag tror att de flesta spelare associerar ditt namn med atmosfäriska miljöer, badandes i ljus. När började du att måla miljöer? Skulle du beskriva det som ditt forte?

JA: När Sue-Anne Harkey (dåvarande art director) kom till England för att rekrytera några nya illustratörer så hade jag gjort på varandra följande bokomslag av ansikten och figurer. Hon frågade vad jag ville göra, så jag sa "eh, landskap?" och det satte sedan standarden för år framöver.
Jag kan även förlora mig själv i ett landskap och det är mer involverande för mig. Vad gäller ljussättning är det nyckeln för att skapa stämning. Vissa konstnärer förlitar sig på detaljnivå, jag förlitar mig på ljussättning och genom åren har jag bara lärt mig mer om hur man gör detta!

v_n: Vissa landkort, så som Urborg, Tomb of Yawgmoth och basicländerna från Unhinged, är väldigt populära bland spelare. Har du några favoriter bland länderna du har gjort?

JA: Jag säger alltid Forest från Return to Ravnica eller egentligen vilken som helst av Ravnica-illustrationerna. Byggnader är väldigt svåra att få rätt - allt det perspektivet är en mardröm. Jag har dock studerat arkitektur, så tursamt nog är det ett område jag förstår.

v_n: För att vara ärlig har jag aldrig tittat ordentligt på den skogen tidigare. När jag tänker efter är dock den där fridfulla trädgården och skylinen dold av en grön dimma som genomträngs av gult ljus ganska representativ för ditt arbete med Magic.
För mig är detta tidigare omnämnda ljus ett nyckelelement i dina målningar. Hur ser du på ljusets funktion i din konst?

JA: Tja - ljus = solen = liv!

v_n: Varför är Mirrodin din favoritexpansion?

JA: Faktiskt var Mirrodin en dröm, mindre svårt än Ravnica, men det handlade bara om formernas flytande natur. Om du tittar på mina Mirrodin-träd till exempel, så är formerna väldigt flytande och organiska. Detta gjorde det lättare för mig att måla, vilket betyder lättare att uppfinna. Jag bara älskar att förlora mig med min pensel och göra organiska former!

v_n: Fråga från min fru: "förutom de olika världarna i Magic, vilken fantasyvärld skulle du mest troligt vara hemmahörande i?"

JA: Sätt mig på ett rymdskepp som The Enterprise i Star Trek för en kväll så vore jag en lycklig man.

v_n: Du har beskrivit musik som din största hobby, och förutom att du är en välkänd fantasykonstnär så skriver du även musik. Vilken sorts musik spelar du?

JA: Under uppväxten spelade jag rock- och bluesgitarr. Mina hjältar var Gary Moore, Santana och David Gilmore. Jag spelade dock aldrig covers, skrev alltid min egen musik och hade en fontän av idéer som strömmade genom mitt huvud. Jag ville bli en rockstjärna och även om jag spelade i ett fantastiskt professionellt rockband på college, så fanns det inte tid för både musik och konst.
Jag ser fortfarande tillbaka på tiden med spelningar som väldigt spännande, och att vara på scen med mina vänner var en riktig kick!
Nuförtiden spelar jag mest in ambient soundtrack-musik och använder keyboards med något enstaka gitarrstycke. Jag önskar bara att jag hade mer tid!

v_n: Det gör vi alla!
För mig är alla kreativa discipliner sammanlänkade på något vis. Känner du något slags samband mellan din konst och din musik?

JA: Absolut. Konst och musik kommer från samma källa. Faktum är att musik berör mig på sätt som konst aldrig gör, och det tycks som att den knyter an med mina känslor på ett långt djupare sätt. Ja, jag älskar konst, men musik går alltid långt, långt djupare och jag älskar att upptäcka nya band och kompositörer.

v_n: Musik är någonting otroligt viktigt även för mig.
Ett stort tack för intervjun, John. Vi ser fram emot de där nästa 30 åren!

***

Jag bjöd in ett par av Johns kollegor för att dela sina tankar kring John och hans arbete, och de hade verkligen några fantastiska saker att säga!

Peter Mohrbacher:
John har varit en stor inspirationskälla genom åren. Jag känner att uppmärksamheten han ägnat åt sitt arbete har satt ribban för många Magic-konstnärer, mig själv inräknad. Den noggranna balansen av inslag och färger som han lagt i sina kompositioner har skapat något att sträva efter. Hans målningar känns som kompletta, verkliga världar och det är något jag hoppas kunna uppnå med mitt eget arbete en dag.

Adam Paquette:
En av de bästa sakerna med att komma som gäst till Magic events när du är en "landkortskonstnär" är den oundvikliga kommentaren från en spelare: "Jag älskar det här kortet du gjorde! Det är nästan lika bra som en John Avon!" Jag kommer tveklöst att få fortsätta höra detta under många år framöver, eftersom illustratörer som John besitter de där egenskaperna av konsekvens och ihärdighet som förhöjer deras arbete till ökändhet, och låter det fortsätta att konstant utvecklas och förbättras.
När John gick över från traditionell till digital media och anammade det, inspirerade han en generation av yngre illustratörer som kände sig osäkra inför att börja med ett så brådmoget medium för måleri.
Hans arbete fortsätter att växa och frodas, och hans popularitet bland spelarna är legendarisk. Jag är glad att följa i en så stor konstnärs fotstpår, och jag hoppas att vägarna han målar genom berg och slätter, slingrande dalar och grönskande skogar - sluter upp med mina någonstans på vägen, och mina med illustratörerna som just börjar sina egna resor, i ett långt och obrutet spår av inspiration från horisont till ändlös horisont. Tack för att du visat vägen, John!

***

Tack Peter och Adam, för era fina bidrag till texten!

***

FOTNOTER:
1) En schweizisk surrealistisk konstnär som bland annat designade Alien-monstret. Avled i maj i år.