För väldigt länge sedan - närmare bestämt tretton år sedan när jag gick i femte klass - så spelade jag Magic för första gången. Jag förälskade mig direkt i detta mysiga nördspel med fantasytema. Till en början minns jag dock att allt var helt kaosartat. Ingen av de fem spelarna runt bordet visste egentligen hur spelet skulle gå till. Detta inkluderade mig själv, även om jag var den ende i gänget som hade läst regelboken. Killen som ägde korten hade ingen aning hur man spelade och tog helt sonika med sig dem till skolan och frågade ut folk om någon ville vara med och spela/lära honom. Jag tvekade aldrig ens en sekund att vara med och spela med de fantastiskt fina korten.

Angående våra trevande försök att spela Magic så gick det dåligt. Då menar jag inte dåligt som att missa top8-draften på prereleasen på grund av usla tiebreakers utan dåligt som i att bråka med flickvännen, supa bort jacka och plånbok, somna på en parkbänk och vakna med en bakfylla större än Mark Rosewaters ego.

Enkelt sammanfattat hade jag knappt ett rätt angående reglerna, men i vår lilla spelgrupp så var det jag som var regelauktoriteten. Inte så optimalt kanske. En del av problemen för oss berodde på knapphändiga kunskaper i det engelska språket, men såhär i efterhand så känns det som att det mest berodde på att Magics regler och regelböcker vid den tiden höll en mycket lägre nivå än vad de gör idag. Detta var givetvis inte heller något unikt för vår lilla spelgrupp vid denna tidpunkt. Det lättaste sättet är och har alltid varit att lära sig av en kompis, inte genom att läsa sig till regelkunskaperna.

1. Reglerna idag är bara bättre än vad de var under Magics stenålder

Nuförtiden så vet folk vad som sker när de spelar sina kort. Varför vet de det då? Jo för att de kan veta! Anledningarna till varför de kan veta är många. Reglerna är tydligare, mer intuitiva, lättare att förstå, öppnar för mindre antal eviga loops och shady regelmissbruk a la madnesstricket. Vill ni veta mer om madnesstricket, fråga Felix. Under Magics urtid 1993-96 så spelade de flesta personer korten lite hur som helst och gissade hejvilt vad mekaniker och effekter hade för effekt och inverkan på spelet. Man kan säga att tolkningarna av kort som Vesuvan Doppelganger, Clone, och dylika komplicerade kort var lika många som antalet spelare.

Andra klara förbättringar är att alla interrupts blivit instants, och att man kan svara på alla spells och effects så långe de är på stacken. Detta till skillnad från förut då det var så att om stacken börjat resolvas fick man inte spela nya saker innan stacken blivit helt tom. En ENORM förbättring om du frågar mig! En annan klar förbättring är att man dör direkt när man når 0 liv. Detta och femtioelva andra exempel som jag stött på de senaste 13 åren men glömt bort, detta har skett samtidigt som jag glatt ideligen konstaterat att Magic the Gathering bara blir bättre och bättre! Reglerna är numera tydligare, mer intuitiva och mycket enklare att förstå och lära sig än förr. Wizards har även under de senaste 13 åren lärt sig jättemycket om hur man förmedlar dessa regler och regelförbättringar till både spelare och domare. Vilket osökt för oss in på nästa eminenta punkt i min lista.

2. Magic idag har officiella lättåtkomliga auktoriteter

En gång i början av 1997 träffade jag om en kille i en spelaffär som lirade en reanimatorlek med fyra Hypnotic Specter.

- Varför spelar du med Hyppen i din reanimatorlek? Är det inte bättre att reanimera stora djur som vinner spelet åt dig snabbare?

Är det för att du förlitar du dig på att alla dina opponents ska discarda feta monster att reanimera?
- Jag använder den till att attackera mig själv och då får man ju välja vilket kort man ska slänga i graveyard! Det är det snabbaste sättet min lek kan få ner Polar Kraken i graveyard, sade han med ett stort leende på läpparna.

Jag försökte förklara att man inte kan attackera sig själv i Magic men hans polare/brorsa/dealer/dagmamma hade sagt att det gick visst att göra så. Han bara fnös åt mig och fortsatte guldfiska med sin lek. Något sådant skulle aldrig hända idag! Idag vet alla reglerna och om man är osäker på något så är det bara att vända sig till någon av de sanktionerade auktoriteterna på området. Det kan t.ex. vara Ask Wizards på www.magicthegathering.com eller att fråga i regelbordet på Svenskamagic eller göra en sökning i Oracle-databasen eller konsultera DCI Floor Rules. Vad man än väljer så är man väldigt säker på att detta är en av de yttersta auktoriteterna. Inget mer tjafs och osämja. Idag finns det istället auktoriteter som är åtkomliga nästan dygnet runt och folk i gemen vet med sig att lita på dem. Oracletexten av ett kort är det som gäller, inget annat! Den formella auktoritet som Oracle-databasen utgör står lite att likna vid Magics grundlag tillsammans med Comprehensive Rules.

Givetvis finns det lite referenser som man gärna litar på till 99.99% t.ex. RuneH eller Priceguy. Men alla människor kan ha fel. Poängen med punkt nr två är att det idag är fruktansvärt lätt att hänvisa till något som majoriteten av alla Magicspelare vet att det är den yttersta regelauktoriteten i den dimensionen. Därmed slipper man mycket av de myriader av olika tolkningar som tidigare drabbade de mer komplicerade blåa raresen.

Jobbet och resurserna Wizards lagt ner på denna typ av institutioner har hjälpt Magic att finnas kvar och expandera och utvecklas i alla möjliga riktningar. Detta gör att Magic är det enda samlarkortspel som har en proffstour och det enda samlarkortspel som fortsätter att växa år efter år till skillnad från alla de andra som verkar ha en maximal livslängd på cirka tre år. Magics överlägsna institutioner har enligt mig betytt oerhört mycket för spelets utveckling, eftersom de sparar tid och tålamod att spelarna så de istället för att tjafsa kan lägga tiden på det som är viktigt. Exempelvis samla foils. Utan förbättringar som t.ex. Oracle-databasen eller DCI Floor rules skulle Magic av helt enkelt vara ett helt annat spel.

3. Domarkår och arrangörer är mycket bättre än vad de var förut

En väldigt bra sak med Magics utveckling är att domarkåren förbättrats avsevärt sedan mitten av nittiotalet. Alltmer sällan hör man om folk som åker ut från turneringar för att de fått en ruling emot sig som är så uppenbart fel att man tappar hakan. Fina exempel jag hört ryktesvägen som härstammar från någon gång i mitten av 90-talet:

Exempel A: En boltlek möter en lek som brädar in Iron Star. Boltspelaren drar en bolt och lägger den för tre i huvet på Iron Star-spelaren. Då svarar mannen med Iron Star med att aktivera sin Iron Star fem gånger och gå två liv plus på bolten. Detta gick alldeles utmärkt eftersom huvuddomaren dömt att Iron Star fungerar som den gjorde i Unlimited (no pun intended).

Exempel B: Eller min favvohistoria någonsin, rulingen som gavs av danske domaren Bisballe: Formatet är Mirage Limited. Den ene spelaren har en svart råtta i spel (Crypt Rats? Sewer Rats? Razortooth Rats? Det förtäljer inte historien) som han spelar Armor of Thorns på. Ingen av spelarna lägger märke till att man faktiskt inte får spela Armor of Thorns på ett svart creature. De fortsätter spela ett tag, det görs skada, creatures chumpblockar etc, och sedan upptäcker de missen. Bisballe tillkallas, lyssnar på spelarnas berättelse, och fäller sedan sitt utslag:

"De djur som dött är döda, den skada som har gjorts är kvar, men råttan dog."

I relativt modern tid finns ju dock skräckexemplet på arrangörer som får Champ att framstå som en atomfysiker, nämligen Kållereds TV-spel och tidningar, det företag vars domare en gång ej kunde komma ihåg när rundan börjat eftersom han sov. Det finns mängder av dylika tragikomiskt dåliga exempel på hur jävla urkass en turneringsarrangör kan och tilläts bli innan den till slut gick i konkurs. Tack för det kapitalismen! Men numera finns inte farsen Kållereds kvar, förutom som ett kollektivt mentalt ärr i de svenska Magicspelarnas psyken. Personligen tyckte jag de fick förstöra för många konvent innan Föreningen Svenskamagic tog över Magic på BSK.

Givetvis borde denna punkt kanske revideras och reflekteras över då både Priceguy och RuneH lagt domarkarriären åt sidan. Men den anekdotala empirin jag besitter säger ändå att skräckexemplena blir färre och färre ju mer tiden går. We are standing at the dawn of a new era. KungenAvRolfstorp, I'm looking in your direction... Lycka till på ditt test att bli LVL 3!

4. Magic Online möjliggör att fler kan spela ofta och hålla sig uppdaterade

Många som slutat spela Magic klagar på att deras flickvän/skola/jobb/mmorpg/drogvanor eller kids gör så att de inte har tid att spela mer. De har sedan Magic Online blivit ett argument fattigare. Har du snålt om tid och/eller orkar inte ta regionalbussen in till centrum för att lira FNM eller PTQer? Börja spela på Magic Online! Har man inte tid att lira Magic där så vill man helt enkelt inte spela längre, då använder man bara tiden som ett svepskäl. Lirar man Magic online kan man med lätthet diska, städa och sköta tvätten eller rentav tentaplugga mellan rundorna. Du vet de gånger på irl-turneringar då man går omkring och rullar med ögonen åt idioter, barnar på PT-hasbeens eller undrar över hur mycket svett det kan lukta i ett rum? Istället för att slösa tid genom att andas in svett så gör man istället nyttiga saker som att skala potatis och städa balkongen. Ingen förspilld tid, istället tid för både Magic och ansvarstagande aktiviteter vilket i slutändan leder till att alla blir glada, såväl ansvarsutkrävande auktoriteter såväl som magicspelare.

Det går även bra att lira på Magic Online om man är så bakis att man inte orkar gå ut och så vidare, ni fattar grejen. Det gör att fler har tid att spela och inte tappar kontakten med spelet. Om det kan ta Terrry Soh från att vara en medioker spelare helt utan testningsgrupp till att vinna Magics All Star Game, The Magic Invitational så borde det kunna fungera för vem som helst.

5. Magics Pro Tour, en sporre som fungerar

En väldig skillnad gentemot när jag började spela är att i dagens Magic finns det en proffstour! Ett avlägset i mål i fjärran som alla PTQ-spelare, och även många andra vill nå. När väl de är där vill de givetvis stanna på det som kallas för "the gravy train" a.k.a. "såståget".

Enorma turneringar, med mängder av cashpriser, roliga upptåg och knasiga sideevents. Det som förkroppsligar många magicspelares våta drömmar. För dessa drömmare finns det något som heter the Pro Tour (från början The Black Lotus Professional Tour) där folk från hela världen möts i gemenskap för att tävla om feta prispengar och ett odödligt rykte a la Kai Budde.

Chansen att någon gång i livet få resa jorden runt, turista på spännande platser och tävla om 40000 dollar per magicturnering är något som verkligen sporrar mig att försöka bli en bättre spelare. För en nätt liten investering i Pro Touren får Wizards alltså alltså en enorm mängd spelare som konstant strävar efter att förbättra sitt eget spel eftersom de själva har något att vinna på det. Resultatet av detta är givetvis att folk tränar mer för att få en edge. Hur många drafts i veckan skulle du köra om inte booster draft var ett PT-format? Jag skulle kanske drafta fem gånger i veckan ändå, men det totala antalet drafts världen runt skulle snabbt falla tror jag.

6. Playtesting innan set ges ut och kort som är någorlunda balanserade

Visst har det tryckts overpowered kort i modern tid. Umezawa's Jitte, Skullclamp och Liege of the Pit. Men det gjordes oftare förut, mycket oftare. De kort som trycktes som bra var helt uber fördjävla bra. Kort som jag talar om är de legendariska moxarna, Black Lotus, Ancestral Recall, Yawgmoth's Will, Necropotence, Force of Will och Tolarian Academy. Men förr i tiden var det så att de korten som inte var så bra var så rent fördjävligt sämstigt dåliga att man får ofrivilliga uppstötningar när man tänker på dem. Med dessa kort menas typ de korten som Sorrow's Path, Lifelace, Dwarven Pony och Squire samt den sämsta cykeln Magickort som finns: bands with other Legends-landen från Legends. Dagens kort är väldigt mer balanserade och det garanteras genom extensiv playtesting innan set ges ut. Visst finns det brutna kort även idag men R&D:s misstag i modern tid är bara en bråkdel av alla misstag som printades mellan 1994 och 1998.

Sedan Wizards uppfann Limited så har det ju blivit långt mycket viktigare att speltesta korten innan de trycks. Annars blir Limited poänglöst snabbare än vad folk glömmer bort dokusåpadeltagare.

7. Nya format har uppfunnits och gjorts officiella

För mig är Draft, Sealed Deck, Standard och Extended nymodigheter. De var inte alls påtänkta när Magic hade premiär på GenCon 1993. Ett stort plus när man spelat ett spel tre-fyra gånger i veckan i tretton års tid är möjlighet till variation av spelet. När jag började lira så fanns det inga format alls, det fanns bara Magic. Bara ett kort tag därefter så tog Unlimitedkorten helt slut och tillgången till Power 9 ströps ganska effektivt. I ett försök att balansera spelet mera introducerades någon gång under andra halvan av 1994 typ 2 a.k.a. Standard. Detta gjordes i ett försök att få folk att fortsätta uppfatta Magic som spännande och samtidigt få spelet till att bli mer skicklighetsintensivt.

Eviga upprepade dueller i Typ 1 a.k.a. Vintage som är avgjorda före runda tre är inte vad Richard Garfield ville uppnå med spelet. Han visste ju dock att vissa kort vara alldeles för bra, men han räknade inte med att folk skulle lägga ner så mycket pengar på spelet att de skulle ha fem Ancestral Recall i sin lek. Så den inbyggda obalansen i spelets barndom tvingade Wizards och Garfield att göra något åt sättet spelet spelades på. Det är något som de enligt min mening konstant jobbat med sedan cirka 1997 och de senaste fem åren lyckats riktigt hyfsat med. Nya format bidrar väldigt mycket till Magics livslängd och variation. Visst, Typ 1 är inte helt oförändrat sedan 1998 då de galna kombokorten i Urzablocket trycktes, men det är mycket mer oförändrat än något annat format. Magics urslogan var: "It is never the same game twice". I min mening så stämmer den frasen in allra sämst på Typ 1. Att det sedan även finns restrictade kort i det formatet är lite pinsamt. Jag tror dock att jag fått igenom min poäng i denna punkten. De olika formaten Wizards har uppfunnit har starkt bidragit till att variera spelet och förlänga dess existens. Vilken spelgrupp har dessutom inte för ett tag tröttnat på att lira turneringsformat och uppfunnit sitt eget format hemma vid köksbordet? Det känns som att bara viljan finns går spelet att variera in i oändligheten även långt efter det att den sista expansionen tryckts.

8. Internets integrering

Egentligen hör detta hemma med Magic Online men Internets påverkan på Magic är så fundamental att det inte går att bortse från att sättet man kan kommunicera globalt och bolla idéer och läsa spoilerlistor har starkt utvecklat spelet. 2001 var jag nära att sluta spela då alla mina barndomspolare hade slutat. Men så en dag så hittade jag en viss svensk Magicsida vars kreatör hade precis samma förnamn som jag själv. Det går inte att hitta ett bättre sätt att hitta nya spelare att spela med än via en snabb Internetsökning. Internet är också ett enligt mig en vida överlägsen marknadsföringskanal till de socioekonomiska grupper som spelet Magic vänder sig till. Troligtvis en bra anledning till varför Magic hjälpts att överleva. Anledningen till varför detta är en egen punkt är för att Internet påverkade Magic långt innan Magic Online ens var påtänkt.

Betydelsen av hemsidan www.thedojo.com för Magic mellan 1995 och 1998 kan aldrig överskattas. Det var där man läste turneringsrapporter från folk som hade turen att bo i en stad där der arrangerades turneringar. Det var på the Dojo som man närmast kissade på sig av spänning när de avslöjade spoilers till nya expansioner två månader innan de fanns att läsas någon annanstans på hela nätet. Det var även där man lärde sig att impulsa som Jerry Seinfeld och David Letterman!

För att vara en artikel påbörjad för över ett år sedan blev artikeln inte så djup och anekdotberikad som jag hoppades på då jag först fick inspirationen till den mitt i ett samtal med Rosholm och Priceguy. Men jag hoppas att den för många var lärorik och att den kanske bidrog till ett par skratt och insikter kring hur mycket Magic faktiskt har ändrats över åren. Nej, jag har inte blivit erbjuden pengar för att skriva denna artikel åt Wizards, allt som står här är uppdiktat och nedpräntat av mig själv förutom detaljerna i Bisballehistorien som Priceguy är den andlige väktaren av. Till slut vill jag bara avsluta med ett strategitips från Wizards senaste infokort från Lorwyn: Win more!

Props:
Priceguy
Rosholm
Njarl
Vampiric_Ninja
Fille
Warren Chang
Adam Maysonet

Slops:
Holl