Loggar in...
Forumnytt
Torgetnytt
BSK 2022! Krönika [Legacy]
Återkomsten, SM Vinst, EM i Bologna, RCQ-Napoli+Aftermath. Mitt Magicår i fyra Kapitel.
Mycket har hänt sedan jag senast skrev någonting.
Folk får fortfarande Covid, Påsk-kravaller, protesterna i Iran, Sveriges bortkastade VM-Dröm, Arsenal leder Premier League och borgarna vann riksdagsvalet.
Utöver denna misär så har Putin med sin girighet förlorat lika många man i Ukraina på ett halvår som jänkarna gjorde i Vietnam på 10 år och riskerar nu en kärnvapenpsykos.
Man kan förstå att saker och ting är i gungning när till och med Sverige rustar upp.
Personligen så har jag ägnat mycket tid åt att lira Magic både lokalt och även utanför länet, det har gått bra och jag känner att det finns en del saker som jag vill skriva om.
Men vad betyder egentligen Magicen i våra allt mer mörknande tider?
Självklart betyder den absolut ingenting men samtidigt så betyder den också allting.
Jag tar en sida ur Janne Anderssons bok här och väljer att citera Tage Danielsson.
”Det är ens skyldighet att hålla glädjen levande. Det kan vara tungt men man måste försöka. Om man ger upp och drunknar i sorgen ökar man till världens elände.”.
Ta inte förgivet att vi fortfarande lever i en värld där vi kan åka runt, tävla och ha kul med polarna, i ett kortspel som vi alla älskar.
Skänk det en tanke nästa gång ni fizzlar ur på MTGO.
 |
av
 Caps_lock11:15, 3/1 -23 läst 3441 ggr. |
 Skriv ut artikel 26 Kommentarer |
Den här Krönikan kommer att vara mycket mer personlig än turneringsrapporten jag skrev tidigare i år.
Jag har haft en otrolig medvind genom hela året och spelat fem större Legacyturneringar runt om i Sverige där jag har radat upp tre stycken Semifinaler, en Kvartsfinal och en SM-Vinst, utöver detta så reste jag till Bologna för att representera Sverige i EM.
Då skrivandet är positivt för mitt mående och jag nu känner för att skriva av mig om året som varit så blir det en längre artikel den här gången, indelad i fyra olika Kapitel.
Det första Kapitlet kommer handla om hur det gick till när jag tog upp spelandet igen efter många år.
Det andra Kapitlet är en throwback till Legacy SM.
Det tredje Kapitlet handlar om resan till Italien och Europeiska mästerskapen.
Det Fjärde och sista Kapitlet handlar om RCQn som spelades i Stockholm förra helgen samt några avslutande ord.
Kapitel 1: "Återkomsten, London Mulligan"
Vi sätter oss i tidsmaskinen nu och reser tillbaka exakt 14 månader. Det är oktober 2021, det börjar bli kallt och jag är jävligt deprimerad.
Mina vardagar består av att jag vaknar runt kl 15, sen är det Dota i 10 timmar med efterblivna ryssar tills det är dags att ta sömnmedicinerna och äntligen få sova 12 timmar igen.
Såhär har mitt liv sett ut till och från sen jag hoppade av gymnasiet när jag var 17 med några års undantag när jag träffade en fantastisk tjej vid namn Alva och vi fick världens mest underbara lilla Julia som idag är 3 år gammal och väldigt lik sin far på alla sätt och vis.
Tyvärr så höll inte det traditionella småbarnslivet hela vägen för mig och eftersom det är jävligt svårt att bo tillsammans med bipolära människor så fick vi till slut anse oss själva vara särbos och jag flyttade till en ganska soft 1a på 44 kvadrat mitt i Västerås City för snart två år sedan.
Med food on my mind och ingenting annat så sprang jag helt slumpmässigt in i Mats mabe Bennbo på Pizzeria Sturegatan en eftermiddag.
Jag känner Mats sen länge och vi spelade Magic ihop när jag var yngre. Mats förklarar att han tycker det är dags att jag tar upp lirandet igen och berättar att många av dom gamla lirarna från stan har börjat spela ett "nytt" format som kallas för Premodern som han berättar lite om.
"Låter jävligt nice" tänker jag och går dirr in på nätet och kollar lite sköna arketyper i formatet samtidigt som jag devourar min pizza (med ananas på).
Det verkar som att formatet är väldigt brett men med några gamla klassiska gamla lekar som är en smula starkare än resten.
Jag börjar genast brewa en Grön/vit lek som lirar med Terravore och Armageddon.
Efter att ha rotat som fan i gamla flyttlådor så hittar jag till slut mina magickort som samlat damm i 6 år. Jag har typ allt till leken som tur är och börjar mentalt förbereda mig på att spela magic för första gången på lika många år.
Fast forward till återkomsten.
Jag kommer ihåg att jag var lite smånervös hela den här torsdagen inför hur det skulle vara att lira igen.
Vad jag har förstått så har reglerna ändrats en hel del och även dom lokala spelarna.
Jag navigerar mig till "Röda Goblinens Spelbutik" via telefonen och är för första gången i mitt liv en halvtimme tidig till något.
Jag går in genom dörren och får några förvånande blickar av folket som är där. Nere i hörnet så ser jag ryggen på Mårten Zorgyn Hedin, phew tänker jag, det finns i alla fall någon här som jag vagt kommer ihåg.
Jag sätter mig ner och surrar lite med Mårten och märker att det funkar direkt, han förklarar för mig hur "London Mulligan" fungerar och vi går igenom lite faser och sånt där innan så att jag ska slippa göra bort mig.
Väl i turneringen så gör jag väl ingen större succé, tror jag slutade typ 2-2.
Jag och Mårten slår följe hem från spelbutiken då vi ska åt samma håll och delar med oss av lite sköna war-stories och catchar upp allmänt.
Det här vart början på min och Mårtens fina relation, nuförtiden så brewar vi lekar i olika format som måste uppfylla två viktiga kriterier "Coola och spelbara" det går väl sådär för mig men bättre för Mårten!
Såhär gick det i alla fall till när jag vart inlurad i spelet igen efter många år och det markerar slutet på första kapitlet.
Kapitel 2: "BSK, Legacy SM och Bourbon Street"
Just nu är det Oktober 2022.
Personligen så har jag varit rätt nere sen i somras och haft svårt att finna ro eller glädje i saker som jag normalt tycker är rätt nice, därav har det blivit lite mindre magic nu på hösten.
Trots det så har i alla fall Legacy-SM på BSK varit en av få saker jag har sett fram emot senaste månaderna.
Eftersom det är en Team-Turnering utöver SM så har lokala hierarchier skapats och min telefon har plingat konstant med erbjudande att gå med i olika "lag" nu under vårt lokala transferfönster, "ni får ta det där med min agent" har jag svarat (skämtsamt) varje gång.
Till slut så grundar jag och Mårten sportklubben "Västerås SADBOYS" och som sista spelare väljer vi en av mina närmsta polare Viktor Garpen Lundberg som jobbar stenhårt på industrin och gillar dope gangster-rap". Viket Dream-Team.
Våra främsta Rivaler fick bli det andra Västerås-laget "Savannah Lions" bestående av Mattias Tuuvas, Linus Bengtsson och med Anton Wilson i fronten som deras "Starplayer".
Fast forward en månad.
Jag blir upphämtat av Mårten tidigt på fredagsmorgonen.
I bilen så har vi Wilson, Viktor, Mårten och Jag. Viktor och Mårten får växla mellan förarsäte och passagerarsäte ett par gånger under resans gång.
Trots att det är 4-5 timmar till Borås från Västerås så speedrunnar jag och Mårten hela grejen genom att bestämma musik.
Vi båda är suckers för svensk pop, progg och 60-70 tal etc. Dom andra får finna sig i det här och försöka göra det bästa av situtionen.
Efter ett tag börjar en del andra i bilen också sympatisera med musiken, "Stockholms Syndrom" tror jag det kallas.
Resans officiella soundtrack blir hands down låten "Bourbon Street" av bandet "The Hurriganes" låten blev snabbt en favorit hos alla i bilen med simpla och kraftrulla rader som " Smoking here, talking there" och "Bourbon Street x3 Watchin my Baby".
Honorable mention går till låten "Jonnie"" av "Pascal" (tack mårten!) som också snurrades ett par gånger och är en riktig banger. För att göra Mårten lite genererad så satte jag även på hans egna låt "Bomb" som även den är en riktig banger. Förövrigt så går det rykten om att Ängskolan där Mårten sjunger släpper nytt efter nyår, det ser vi fram emot! Releasefest obv.
Väl framme i Borås så linkar vi upp med resten av "Savannah Lions" och det tredje laget från Västerås som är för fyrkantiga för att ha ett ballt namn.
Det toppade tråklaget består av Linus Eberhardsson som kom tvåa i Legacy SM förra året. Johan Bergelin som inte heller är blyg med meriter och Markus Usel Munklinde som erövrat både skåne och mellansverige i formatet tidigare under hans långa karriär.
Lite kraftfulla bilder lånas ut här och var tills det hela drar igång.
Jag Mårten och Viktor har valt att mönstra lekarna Abzan Maverick som jag pilotar, Mårten på Monoröd-Painter och Viktor på 8 Cast. Det var länge snack om vem som skulle sitta i mitten men Mårten fick till slut förtroendet då han oftast closear sina games snabbast och dessutom har relativt bra förståelse för 8 cast om Viktor inte blir klar före honom.
Spelmässigt så var vi rätt kalla men vi lyckades closea in dagen på 3-2 efter en heroisk insats av Viktor i sista och avgörande matchen.
Vi laddar om batterierna inför imorgon och jag lägger in en fjärde Thalia, Guardian of Thraben i maindeck eftersom det var jävligt mycket Delver och Combo i lagturneringen.
Shoutout till David Babyjace Åbergs lag som var modiga nog att mönstra trippel UR Delver i sitt lag, lol.
 1st Place Swedish Legacy Nationals 2022 | Legacy / Turneringsspel |
|
Av: 
Jag vaknar upp och är precis på gränsen till utvilad.
Vi käkar en schysst frukost på hotellet som gör att jag blir exakt såpass mycket människa man behöver vara för att vrida magiska bilder.
Då hela SM finns dokumenterat både på kamera och även av Stockholms Legacy Podcast som jag gästade för ett tag sedan så tänker jag inte skriva detaljerat runda för runda. (Länkar till SVM Streamen samt Podcasten i slutet av artikeln)
Vi var 112 stycken registrerade spelare och jag börjar 2-0 efter att ha avfärdat Cephialid Breakfast och UR Delver.
När jag sen shufflar upp inför runda 3 så sätter det sig en jävligt skön kille vid namn Anthony mitt emot mig.
Anthony lirar Delver och förnedrar mig på två röda. Mer om Anthony sen.
Jag lyckas återhämta mig från mitt nederlag genom att besegra 4c Kontroll, BUG Withersmog, Ops All Spells och den vita fasan i form av DungeonStompy i sista swiss-rundan. Jag slutar 6-1 och vinner Swissen som i sin tur betyder att jag får börja alla matcher i top8.
I kvartsfinal får jag äran att lira mot legenden och mat-gurun Peter "Peppe" Pssst som rattar Elves!. Peppe bjuder på Bragokex under matchen och det är sköna vibes, jag vinner till slut med 2-1.
I semifinal så är det återigen små gröna män som jag ska behöva besegra.
Denna gång är piloten ingen annan än Martin Fluffy Lindström, regerande svensk mästare och kanske nordens starkaste Alvspelare.
Jag klarar med nöp och näppe av bedriften och vinner med 2-1 efter ha lyckats låsa ut honom i sista med Gaddock Teeg, Mother of Runes, Ethersworn Canonist och dubbla Plague Engineers.
I finalen så återstår den sista bossen. Hampus 214 Bergqvist.
Givetvis så har Hampus kommit direkt från efterfesten imorse och barely fått någon sömn.
Han har bakislirat nio rundar utan matpaus och är ändå en total robot när det kommer till att manövrera med Storm, fascinerande.
Nåväl, denne Combo-Cyborg har i alla fall valt att lira "The Epic Gamble".
En rätt svår lek för Maverick att slå men inte omöjligt.
Hampus lek går kort och gått ut på att spela massa artifakter som ger mana och sen gamble efter Echo of Eons för att gå av med Lion's Eye Diamond.
Jag vinner game 1 genom att plocka ut Echo of Eons ur hans grav med Endurance.
Hampus vinner game 2 genom att storma mig för prick 20 i skallen med Tendrils of Agony.
I game 3 så har jag en riktig nuts-hand med typ 3 hatebears.
När Ethersworn Canonist och Collector Ouphe väl är i spel i samtidigt så börjar tonerna av "Bourbon Street" ljuda i mitt trötta huvud och jag börjar nu inse att jag är på väg att bli svensk mästare, märklig känsla tbh.
Efter att ha skakat hand med Hampus och blivit gratulerad av alla som stod och kollade så går luften ur mig litegrann.
Det kan vara utmattande att lira den här typen av marathon-turneringar som kräver 12 timmar av fullt fokus och det är inte försen man mentalt har lämnat den ökända "zonen" som man förstår vad som har hänt.
Elof_the_mighty försöker genast rycka i mig för en vinnar-intervju varpå jag förklarar att mina cigg är slut och att jag går med på Intervjun om någon fixar fram 2 stycken.
Hampus behöver knappt knäppa med fingrarna innan det ligger två cancerpinnar under kameran på feature-match bordet.
Jag går ut och drar i mig av Novemberluften och försöker förstå vad som har hänt.
Tids nog blir jag spelbar och gör en Intervju med Elof.
Jag har först lite problem med att lokalisera kameran och snackar lite med ryggen mot twitch-chatten.
Upptäcker det rätt snabbt och avslutar snart en jävligt soft intervju genom att sitta rättvänd.
I interjvun så kuggar jag lustigt nog på att beskriva alla abilitys på "Questing Beast" som förövrigt finns i min lek.
Till mitt försvar så har Questing Beast väldigt många förmågor och jag var helt sallad i huvudet efter turneringen.
Tyvärr så försvann intervjun men ni som såg den live fick er i alla fall ett gott skratt, det bjuder jag på.
Då jag vann SM och Viktor samt Mårten gillar att fira när tillfälle ges så vart det ingen Team-Turnering dagen efter, av förklarliga skäl.
Vinsten på SM betyder att jag har kvalat till Europeiska Mästerskapen i Bologna som jag även spelade den 3e December. Övriga kvalade som representerade "Team-Sweden" var Hampus Bergqvist, Peter Floderus och ingen mindre än Anthony Lenagh som jag spelade mot i runda 3.
Kapitel 3: " Swamp, Ritual, Pumpknekt, Europeiska Mästerskapen och Italien"
Väl på hemmaplan så vart man omhändertagen direkt efter bragden i Borås. Gamla polare hörde av sig lustigt nog och ville helt plötsligt ta en fika, podcasts skulle genomföras. Diskussioner kring lokal sponsring fördes.
Nere på spelbutiken så vart man kallad för "Champ".
Jag tycker dock det är viktigt att hålla det äkta.
Jag lirade premodern på torsdagarna efter SM mot lokala förmågor.
Det var en tuff period för communityn i Västerås där vi ett tag var nere på 3-4 spelare totalt för Premodern.
Med lite förstärkning från Freja och Jessica från Eskilstuna som började resa hit på torsdagar och räddade turneringarna så har vi nu stabiliserat igen, Shoutout till er och alla andra som fortfarande dyker upp på torsdagar!
Jag lirade Legacy-Tisdagarna också för hälsosam speltestning inför Italien och vart förnedrad av orättvisa lekar som Rhinos och Show And Tell.
Jag snittade väl typ 2-2 i Västerås i November.
Det var av Mats jag hörde det först men citatet "Man blir aldrig profet i sin egen hemstad" kommer faktiskt ur bibeln och beskriver väldigt bra hur det har gått för mig lokalt magicmässigt senaste månaderna.
Någon vecka efter SM så tog jag kontakt med Johan Åberg som är en av mina närmsta och äldsta vänner.
Johan har själv spelat Magic back in the days och har till och med varit på en Grand Prix i Bologna för en massa år sedan.
Tanken var att locka med honom som resesällskap för att få en riktigt schysst weekend i Italien med mat,magic,shopping,vin,relax etc.
Ett telefonsamtal senare och en riktigt bra säljarpitch från min sida så är Johan med på det hela.
Svaret var i klassisk Johan-anda "Äh vafan, jag behöver ändå komma bort från skiten för en stund, vi kör".
Upplägget för Italien blir som följande: resa dit på Fredag och käka på någon soft restaurang nära hotellet, Legacy-EM på Lördagen och sen på söndagen så får Johan föra befäl.
Det råkar även vara andra advent, Fotbolls-VM och marknad downtown i Bologna den här söndagen, value.
Förövrigt så har Johan ett SVM Konto vid namn johan_ssk , "SSK" står för Skiljebo SK där han lirade fotboll som barn, king.
Inom kort så sitter jag och Johan på planet, det är mellanlandning i Brüssel som gäller. Allting går relativt smidigt, vi båda tycker det kan vara lite obehagligt att flyga.
Mardrömmen är ju att kärran inte får luft under vingarna i samband med start och sen seglar ner som en duva genom luften och så dör man.
Som tur var så fick samtliga flygplan luft under vingarna under resan och vi var safe.
Väl nere i Brüssel så springer vi in i Peppe och Hampus strax innan vi ska gå på planet, dom är båda några enheter in och jävligt goa.
Väl uppe i luften så har vi massa lediga platser över så Peppe och Hampus tar tilllfället i akt och sätter sig bredvid oss.
Vi snackar om allt och ingenting och Hampus har en Pridetröja på sig samt en bärs i näven (massiva pluspoäng överallt).
Hampus berättar en skön historia från Borås när han skulle spela Legacy-Turneringen som var på söndagen dagen efter SM.
Tydligen så var Hampus lite sliten när han vaknade upp på Söndagen och råkade regga sig till premodern istället för Legacy-turneringen som började samtidigt.
Hampus shufflar upp sin Legacy-lek som normalt vis går av runda 2 och drar en bra sjua.
Hampus lägger någon artefakt och passar turen.
Motståndaren inleder med ett klassiskt starkt play. "Swamp, Dark Ritual, Pumpknekt". Hampus ska tydligen ha höjt lite på ena ögonbrynet och sagt "schysst gubbe!" sen efter det gått av runda 2 i båda matcherna och vunnit utan större problem.
Hampus motståndare som uppenbarligen inte hade någon vidare koll på vilka kort som är legala i Premodern var tydligen helt fine med det hela också.
Min följdfråga var såklart "Slog det dig inte att du hade råkat signat upp för fel turnering när du såg pumpknekten?".
Hampus svarar - Nej fan jag trodde bara grabben lirade någon soft pet-deck eller något. Odödligt citat.
Hampus fick självklart en gameloss för sina bravader och gav organizers en ordentlig huvudvärk när dom skulle få in han i korrekt turnering efter runda 1.
Väl framme i Bologna så checkar vi in på hotellet och identifierar hotellrummet som "Jävligt nice" då den har ett riktigt lyxigt badkar och dusch/vattenfall i taket.
Vi slappar lite på hotellet och kollar fotboll, drar ner till en närliggande restaurang, skippar player-meeting och somnar tidigt.
Jag vaknar upp på lördagen, piggare än vanligt, tar ett bad, på med outfiten sen ner till Hotellfrukosten.
Hotellfrukosten har allt, så jag går all in på croissanter, Juice och Bacon.
Efter frukosten så tar vi en taxi till siten. Väl innanför dörrarna så blir både jag och Johan helt chockade, det är verkligen folk överallt och magicbutiker etc.
Luft existerar knappt längre i mainsalen. Vi går runt och kollar lite och ser att det är skyltat för EM.
Som tur är så spelas min turnering i en gammal bingo-hall som dom använder som VIP-Rum där luften är mycket bättre.
Det finns även ett tredje rum som används som cafeteria och allmänt mysplace för pensionärer där dom spelar bridge och kollar fotboll.
Det är något vackert med att se nya och gamla generationer sitta på ett och samma ställe och spela olika kortspel och kolla på fotboll. Jag får nästan gåshud av sånt, där vill jag sitta när/om jag blir gammal.
Vi springer in i övriga Svenskar i Cafét och det visar sig att Ola "Ross" Roxendahl och Karl Juhlin har tagit sig hela vägen till skon också. Karl undrar om jag vill speltesta lite innan turneringen drar igång men känner att jag inte kan bli mer förbered än vad jag är.
Jag frågar honom om han har en sån Token för "Undercity" (initiativgrottan) och det tar inte många sekunder innan han gräver fram ett åt mig, tack som fan!
Turneringen drar igång och jag blir pairad mot någon Baguette i första rundan.
Han lirar han lirar något blå/vitt sömnpiller med Counterbalance och Thassa's Oracle samt något blått enchantment för fyra som finisher.
Jag vinner game 1 on the play. Brädar in lite skit, och förlorar game2 mot Terminus x2.
Inför game 3 så mullar jag till 6 och har en riktigt bra hand. Den har allt, Mother of Runes, Thalia, guardian of thraben, Wasteland, Karakas, Green sun's zenith och Once upon a time.
Allt jag behöver göra är att hitta en grön manakälla med Once upon a time, alternativt dra in i en inom några turer. Det är rätt goda odds på det då jag lirar med massa länder som producerar grön mana..
Tyvärr så chokear jag ut med min Once upon a time och drar massa blanks, jag drar back to back Wasteland mot hans basic-Islands och får smaka en Back to Basics.
Varför ska fransmännen alltid ha så satans mycket flyt?
Jag tänker summera resten av turneringen direkt utan vidare detaljer.
Jag hamnar i 0-1 bracketen. Drawar mot någon tomte som spelar Dredge-ala 2009.
Dryg och otrevlig som han är så försöker han powergamea mig i vilken ordning jag vill använda Evoke/Shuffle graveyard effekterna med Endurance.
Jag försöker förklara för honom hur jag vill remova hans "Bridge from Below" och han sitter och vill dividera om det hela i några dyrbara minuter i ett parti han redan förlorat.
Efter att han sen förlorat och antagligen vet om vilken förlorare han är så tycker han det är läge att chitchatta lite med spelarna som sitter bredvid om Yorions relevans i formatet?
Seriöst? Du lirar dredge med ichorid och jag har aldrig sett någon spela dredge så långsamt som dig, visa lite respekt nu och spela.
Som grädden på Moset så går sista timerundan ut när han har 2 liv och jag har Endurance och Questing Beast i spel och han har inga blockers, kort på handen eller befintlig graveyard.
Nu när jag officiellt ligger i 0-1-1 bracketen så får jag åka lite buss på bottenborden.
Möter ytterligare 3 kontrollpiles som spelar med Terminus .
Under samtliga rundor så sitter Dredgemannen bredvid mig och uppvisar glatt humör medans han också förlorar.
Jag ligger typ 0-2-2 eller något när jag till slut blir pairad mot ingen mindre än Anthony på Delver. Vad är oddsen med mitt record?
Det här måste vara menat.
Jag taggar till lite grann och förklarar för Anthony hur viktigt det här derbyt är och att cirkeln är på väg att slutas.
Anthony förnedrade mig på SM och var den enda spelaren jag förlorade mot i Borås.
Jag är fortfarande helt utan vinster och vägrar lämna den här turneringen utan en trepoängare. Sällan har stakesen varit såhär höga på ett bottenbord.
Bataljen blir dock inte vidare spännande.
Jag spelar mitt livs bästa magic och plockar isär Anthonys UR-Delver med 2-0 och får min revansch från SM samt min viktiga trepoängare.
Jag avslutar turneringen på typ 1-3-3 och Magicäventyret är över för den här gången.
Det vart inte resultatet jag hade hoppats på men jag känner att jag spelade helt okej fram tills dess att mina chanser för top16 var gone. Personligen så har jag inga större problem med att hantera förluster i magic, självklart är det okej att vara besviken men ibland när det går riktigt dåligt så är ett bra sätt att hantera förluster, att inte hantera dom alls och bara gå vidare. Speciellt inte i stunden när man är tiltad och antagligen inte vidare mottaglig för dom potentiella lärdomarna som finns att hämta ur sina nederlag.
Jag borde ha gjort en annorlunda metaread såhär i efterhand och jag har verkligen underskattat "Terminus" playability i formatet igen, så det tar jag med mig från Bologna.
Att bli nerskickad till drawbracketen av Dredgemongot var utanför min egen kontroll känner jag också.
Ibland så har man bara inte tillräckligt mycket luft under vingarna helt enkelt och då är det oundvikligt att inte dyka, precis som för flygplanen.
Shoutout till Johan som kollade på alla mina matcher, servade med mat,dricka etc under hela turneringen.
Mellan rundorna så kollade vi lite fotboll med gamlingarna och softade i caféteterian.
Bög som Johan är så passade han även på att installera "Grinder" (dejtingapp för homosexuella) för att checka utbudet på den Italienska köttmarknaden.
Han visar för mig och några andra i sällskapet lite vad metat är i Italien.
Dom flesta bögarna i Bologna verkar tydligen tycka att det är helt normalt att man skickar "dickpicks" till någon som man knappt har skrivit "hej" till.
Viktigt också verkar vara för dom att man har en 50 Cl flaska eller 25 Cl Burk (gärna Red Bull) som man håller upp bredvid själva "Stammen" så att mottagaren ska se exakt hur grov man är i skala, riktigt sjukt.
Johan är lite besviken över att det inte verkar finnas någon bög som är normal i Bologna och jag är lite besviken över turneringen.
Som två räddare i nöden så tar Peppe och Hampus med oss på livets restaurang upplevelse efter att turneringen är färdigspelad.
Peppe har scoutat ut någon riktigt skön Japansk restaurang som heter "Nagoya". Restaurangen har "All you can eat 25 euro" vilket betyder att man lägger 25 Euro och får beställa in hur mycket mat man vill från menyn.
Självklart utnyttjar vi detta till fullo och beställer in träbåtar fulla med sushi, för mycket ris, nudlar, ångat kött i mängder, citronkyckling, dumplings och en massa andra skumma men jävligt goda grejer.
Varje gång det kommer in något nytt på bordet så ber jag Peppe förklara med sin spetskompetens vad det är vi faktiskt äter.
Peppe briljerar med sina kunskaper samt sköter alla beställningar och tar oss på en ordentlig smakupplevelse.
Vi sköljer ner detta med bira och lite risvin medans vi berättar dom pinsammaste historierna vi har att bjuda på från gamla skeva rave och festrace från förr.
Sällan har jag och Johan garvat så mycket som när hampus berättade om ett gammalt nyår för massa år sedan, Legend är du Hampus!.
Mellan rätterna är jag ute och röker med Ola och vi båda är överens om att Deathrite Shaman nu har suttit av sin tid i banfängelset och borde få en ärlig chans i formatet igen.
Restaurangbesöket på Nagoya förblir höjdpunkten i Bologna och det är något jag kommer leva länge på. Tack!
Jag vaknar upp av att Johan håller på att dona och ha sig med sina outfits etc inför dagens utflykt till Bolognas innerstad.
Jag känner mig smygbakis men han förklarar för mig att jag har snarkat som en gris och att han varit "skön" som inte väckte mig tidigare än kl 11:00 och att jag får rycka upp mig.
Fair, jag tar ett bad och sen taxi direkt ner till city.
Det fullkomligt bubblar nere i Bologna idag. Det är Andra advent och Söndagsmarknad, hela staden verkar vara ute samtidigt.
Jag är ett stort fan av att gå på stan i Bologna, man går längs gatorna och i klädaffärsväg så finns allt.
När man känner för det så kan bara vika av rakt in i ett hål i väggen och käka en lunch-lasagne ackompanjerat med ett glas vin och att det anses vara fullkomligt normalt att röka på uteserveringarna skadar ju inte heller.
Sista dagen i Italien levererar verkligen och vi gör lite sightseeing i en vackert bevarad kyrka samt följer VM-dramat på olika småställen där det serveras vin och bröd.
En hinner knappt blinka så är man helt plötsligt hemma igen.
Stor shoutout till Joacim jocke_magic Larsson som ställde upp som en riktig broder när han både skjutsade till och hämtade oss på Flygplatsen. Jag har inte glömt bort bensinpengarna, dom kommer den 19e och länge leve boysen <Instagib> på Earthshaker. Ni som vet, ni vet.
Kapitel 4: "Tillbaka i Sverige, RCQ Napoli"
Väl hemma i Sverige igen så har jag lite problem med att komma till ro.
November har gått otroligt fort.
På en månad har jag blivit svensk mästare, spelat EM i Italien och varje dag där i mellan har gått ut på att förbereda sig.
När jag väl kommer tillbaka hem till verkligheten så känner jag av ett slags tomrum och tänker "Nudå?".
Jag är en sån människa som alltid behöver ha något att se fram emot för att hålla mig flytande.
Som tur är så får jag nys om att det är en Legacy-RCQ på Alphaspel den 17e December som potentiellt leder mig tillbaka till Italien och Napoli.
Fort som fan börjar jag övertala Linus Eberhardsson och Mattias Tuuvvas att det är läge att dra dit.
Sagt och gjort så sitter vi helt plötsligt i bilen igen på väg till ännu Legacy-turnering. Dagen innan har vi speltestat lite och tweakat våra lekar för att ha en rimlig chans att slå den vita Dungeon-Stompy leken.
Jag spelar numera 4 Mother of Runes och Stoneforge Mystic + Kaldra Compleat som jag tror är väldigt bra i matchupen.
Väl nere i Stockholm så möter ingen av oss Dungeon-stompy och Linus har jävligt oflyt med mulligans etc.
Tuuvas inleder 2-1-0 och ser säker ut för top8an med 2 rundor kvar att spela. Tyvärr förlorar Mattias sista två matcherna i Swissen på håret.
Jag slutar på stabila 3-1-1 med ID och är locked för top8. Under turneringen så har jag snackat lite med en gammal bekant i form av Tobias Scale Fjellander.
Tobias var Västeråsare under många år och var en av grundpelarna i våran community för 12-15 år sedan.
Jag och Scale har battlat ut det mot varandra på många turneringar genom åren. Inför Top8an så känner Tobias en nervositet inför att möta Reanimator som har vunnit Swissen och ber mig skicka ut leken åt honom. Sagt och gjort så vinner jag kvartsfinalen rätt snabbt med 2-0 genom några välplacerade wastelands.
I Semifinalen så väntar lands.
Jag vinner första matchen med Kaldra Compleat och Brutal Cathar // Moonrage Brute väldigt bekvämt.
Det ser också bra ut i game 2 men min motspelare har ett The Tabernacle at Pendrell Vale i spel. När han ligger på 2 stabila liv så hittar han till slut en Elvish Reclaimer som han använder för att hämta Urza's Saga och till slut Shadowspear för stabilisera när han ligger på 1 liv.
Game 3 är jämnt även det, matchen står och väger väldigt länge men min motståndare har en Sylvan Library i spel som han till slut lyckas gräva fram en Crop Rotation med och gör en 20/20 i mitt endstep genom Dark Depths och Thespian's Stage när jag är uttappad.
Så släcks drömmen om att få åka ner till Italien igen och försöka kvala till Pro-Touren. Magicåret 2022 är nu slut för min del. Stort grattis till Scale som till slut säkrade kvalplatsen till Napoli där han kommer få ha nöjet att lira Standard, allas favoritformat!
På hemresan så är det P4 som gäller.
Johan Elmander och Christian Olsson står för underhållningen när dom kommenterar VM-Finalen mellan Argentina och Frankrike.
Samtliga i bilen sitter med spänning och lyssnar på det olidliga dramat, självklart håller man på Argentina och någonstans så hoppas man också på att Messi ska få avsluta sin sista vals med landslaget med ett VM-Guld.
Mattias blir avsläppt i Orresta strax utanför Västerås och när vi till slut når min slutdestination nere i stan så ska straffdramat i finalen precis dra igång.
Jag sitter kvar med Linus i bilen medans vi lyssnar på Straffarna.
Messi sätter sin straff, Kylian Mbappé kliver fram och är säkerheten själv när han begraver sin tredje straff för kvällen bakom Emiliano Martinez.
Argentina lägger ett par bra straffar till medans Baguetterna missar.
Till slut så har Lionel Messi's dröm gått i uppfyllelse till skillnad från min egen, "den lilla trollkarlen" har tagit ödet i sina egna händer och bärt sitt land till deras första VM-Guld sen 1988 då Maradona säkrade titeln för Argentina med hjälp av "Guds Hand", vilken hjälte.
Självklart känner jag mig nöjd resultatmässigt när jag parkerar in Magicåret-2022. Jag vann ett SM och fick uppleva ett fantastiskt äventyr i Italien. Jag har jag haft den underbara möjligheten att få spela Premodern på Torsdagar nere på Röda Goblinen och även haft möjlighet att spela Legacy på VÄS varje tisdag. Jag har njutit av hela det här magicåret, på olika scener, på turneringar stora som små med både gamla och nya vänner. Ett stort tack ska ni ha allihopa, vi ses 2023!
Relevanta länkar
https://youtu.be/67vRnvBBHi8?t=22306
(Legacy SM Streamen)
https://youtu.be/MuE-Rs9E2AE?t=23
(Douges on Twitch pilotar listan från Borås)
https://shows.acast.com/stockholm-legacy-report/episodes/swedish-legacy-champion-gustav-bystedt
(Stockholm Legacy Podcast som jag gästade efter SM)
