Sök SvenskaMagic |
|
Sök kort:
Sök medlem:
Sök stad:
|
Sök forumet:
Sök regelterm:
Sök lek:
|
|
Välkommen till SvenskaMagics artiklar! Här finner du massvis av intressanta och roliga artiklar om allt från turneringstrippar till sätt att spela multiplayer på. Dyk in i vårt arkiv och låt dig omslukas! Vill du själv skriva en artikel? Vi publicerar och belönar! Klicka på länken här nedan så ser vår Redax artikeln och kan avgöra om den duger för publicering eller ej. Vill du kanske bidra med en hjälpsökande lek till vår artikelserie Lekdoktorn? Använd detta formulär!
Lägg till ny artikel
Krönika
Vi måste tala om Constructed
Om någon frågade mig vad jag föredrog, Limited eller Constructed, skulle jag i likhet med tre av fyra Magic-spelare, svara Limited. Nu baseras det här på min bekantskapskrets inom Magic, framförallt baserad i Stockholm och något mer åldersstigen än medelspelaren, men jag tror ändå att resultatet skulle vara ganska lika oavsett vilka spelare som fick frågan.
De senaste åren har jag uteslutande spelat Limited, de få gånger jag någonsin spelat Constructed begränsar sig till svenska mästerskap (RIP), där man i stort sett var tvungen, samt de fåtal tillfällen då jag fått för mig att bygga en egen lek i något format.
Jag tycker, trots ovanstående, mycket om Constructed. Men jag kan bara inte fördra att spela en lek från tier ett eller två. Nöjet med att spela Magic ligger i att ha en idé jag tror skall vara vinnande, få ihop den idén till en lek och se den fungera, dvs att vinna matcher med min lek. Detta förklarar såklart min stora kärlek till Limited, särskilt draft, där lekbyggandet i mitt tycke är viktigare än spelandet för chansen att vinna.
Men, något har som bekant hänt med Magic. Nu talar jag inte om de omvälvande och mycket positiva förändringar som införts, t.ex. ett vettigt ratingsystem som belönar den som spelar, och de följder som detta fått, nämligen en mycket större spelarkrets än vi som öppnade en booster 1995 eller 2005 någonsin kunnat drömma om. Jag talar såklart om hur kortens powerlevel (jag kanske nedan ibland översätter detta till kraft) sakta men säkert kryper uppåt.
Detta påverkar Constructed i mycket större utsträckning än Limited. I Limited finns sedan gammalt handlingsregler som ”when in doubt, take the gold one” och ”play your bombs” och jag kan lova att vann precis lika många matcher i 4th Edition-draft som gjorde i Kamigawa-dito och som gör i trippel Theros. Så i Limited har det alltid funnits bomber i rare-sloten som kunnat avgöra matcher på egen hand på grund av att tillgången på dessa är starkt begränsad i varje draft. Detta faktum påverkas knappast av om bomben i sig blir några procent bättre.
I Constructed, där alla spelares tillgång till kort bör ses som obegränsad, spelar detta dock mycket större roll. En Constructed-lek bygger på en blandning av kortens rena kraft, eventuella synergier dem emellan samt deras relativa effektivitet mot vad du som lekbyggare tror dig ska möta. Om den rena kraften ökar medan övriga hålls relativt konstanta leder det till att lekbyggande allt mindre handlar att finna goda synergier och att kunna läsa av fältet (metat), utan mer om att stapla de bra korten på hög. Dessutom ökar de mer sällsynta kortens kraftnivå i högre utsträckning än de som är common/uncommon, allt för att kunna skapa nya ”WOW OMFG mitt mythic är INSANE”-upplevelser från spelare, som redan tidigare sakta vants vid en hög kraft hos korten. I förlängningen leder detta såklart till högre priser, då de allt mer sällsynta (eftersom nivå mythic införts) korten är så pass bra att de är ett måste i varje lek för seriös tävlan. ”Om du inte kan slå ett kort kan du alltid spela det” var en sanning redan då Tomi Walamies spelade tidigt 2000-tal och troligtvis även tidigare än så.
Vad blir då kvar av lekbyggandet? En stor plånbok och lite förmåga att avgöra hur man bäst får in de kraftfullaste korten i en lek där man kan spela ut dem med god frekvens? Jag tycker tyvärr det. För att exemplifiera min poäng skulle jag vilja berätta historien om fyra lekar som jag byggt och varit framgångsrik med i fyra olika format. Sedan kan vi studera den generella kraftnivån och sammansättningen (ration mellan rare och övrigt) på lekarna.
Dessutom kanske jag råkar förmedla lite Magic-historia längs vägen.
Vi börjar med den första lek jag byggde som var något att ha (min blå-vita -lek för typ2 1995 och min mono-gröna back-lek i Odyssey-block får alltså inte vara med). Vi talar om Extended någon gång 2002-2003. Den lek som heter The Rock är stenen i formatet, , och ser massor av spel och Red Deck Wins! får inte underskattas. Vad byggde jag? Jo följande lilla pärla:
Sideboard växlade lite med tiden, men , och var alltid närvarande.
Tanken med leken var, att byta mina ryck och removal mot allt motståndaren kunde tänkas starta med och sedan lägga . Sedan vann jag helt enkelt genom att dra bättre. Det finns såklart en mängd potentiella källor till kortövertag hör. Verdict, såklart men även kombinationen + Therapy (+ Rats) och den av många motståndare underskattade + . Överlevde gjorde jag genom att regenerera mot de hot jag inte lyckades rycka eller ta bort på annat sätt. En sann metalek som var förvånansvärt bra. Ration mellan rares och övrigt är 6 rares, 4 uncommon och 3 common och 2 basic-länder, eller 22/60 sett till leken.
Nästa lek som jag vill gå igenom är också en Extended-lek. Nu är formatet några set nyare. De lekarna jag minns att jag oftast mötte är GB-aggro (som ärvt namnet Rock, men mest handlar om billiga djur och ), RW-aggro och Pinnen (Scepter + ). Men det var ett brett format med massor av olika lekar. Mitt svar? Se nedan:
En otroligt rolig lek att spela. Allt handlade om svar, svar och långsiktig kortekonomi med . var troligtvis lekens bästa kort, den åt upp fetchländer, sade nej till Imprint och stoppade alla typer av Storm-triggers. Denna lek gav mig PTQ-top8 (en trist historia där jag i semifinalen av någon dum anledning lät en vän föra liv åt mig, vilket ledde till att min Pulse ödslades pga att han missat skriva ett fetchlandsliv, samtidigt som min motståndare lade land de fem första turerna och sen inte drog fler trots att partiet pågick i över 20 turer, suck och gnäll) och en mängd vunna turneringar Online, där jag framför allt spelade den.
Hur ser lekens ratio ut då? Det är nio rares, fyra uncommons och två commons. Totalt utgör rares 28/60 av leken.
Den sista lek jag vill tala om innan vi går in på dagens Standard är en Standardlek, men från säsongen 2005-2006. Jag och Niklas Nilsson, som delade Magic Online-konto (och fortfarande gör) på den här tiden hade stora framgångar med denna lek. Frank Karsten tog faktiskt upp den i sin numera nedlagda kolumn på Wizards.com om de hetaste online-lekarna. Kolla på http://community.wizards.com/comment/479936 och scrolla manuellt ned till GhaziGlare, varför Wizards inte sparat alla gamla kolumner på själva hemsidan är för mig oförståeligt. Vad var bra i det här formatet då? Jo, blå-röd landpaj med som avslutare, olika aggrovarianter med RG, RGU, WGR. Vissa spelade kontroll med blå-svart-vitt. Den lek som såg mest spel och ansågs bäst var dock röd-svart aggro. Detta spöade vi med följande lista:
Det här var också en härlig lek att spela. Detta då den både var ytterst flexibel och kunde spela en lång rad olika matcher beroende på motstånd. Med tutor () och silverkulor en-masse kunde man spela ett rent metaspel (t.ex. hade den nämnda blå-röda leken stora problem med Paladin-en-Vec och ingen av de nämnda aggro-lekarna tyckte om trippel Hierarch). Man kunde också bara få en explosiv start och vinna, dvs ha en rent aggro-strategi. Men om inte det heller fungerade kunde man spela kontroll, göra tokens med Vitu-Ghazi och tappa motståndarens lag med Glare. Mångsidig, rolig och troligtvis den bästa lek jag byggt. Kopierad av ganska många efter några veckor (och den nämnda artikeln), men de flesta envisades med att spela den i formatet värdelösa . Dessutom, som alla lekar, den som byggt den förstår den bäst.
Leken bestod av 13 rares, 4 uncommons och 5 commons. Ration är 33/60 kort som är rare. Anledningen till att det är pass många olika rares är dels de rare-länder som i one-offs var marginellt bättre än basics och att ett flertal silverkulor spelas, som alla är rare.
Nu är vi framme vid dagens läge, och den senaste leken jag byggde. Dagens Standard borde vara välkänt för de flesta. Monoblått, Monorött, Monosvart. Lite RW/RGW-aggro. Hur jag försöker slå detta?
Och det går helt okay med denna lek. Baserat på 73 tävlingsmatcher på Magic Online i december månad har jag 56,2% vinster av spelade matcher. Men titta en gång till på denna lek! Borta är det som jag förut baserade mina lekar på. En kunskap om metat och underutnyttjad potential hos några kort eller deras synergier. Denna lek är tre färgers bästa rares staplade på varandra i en hög. Man vinner genom att över en match lägga kraftfullare kort än motståndaren. Ration är nu 16 rares och mythic rares och 3 uncommon. Leken består till 53/60 av rares, de enda andra kort som platsar är två basics och fem Guildgates. De enda kort jag övervägt att spela är (rare) och Elspeth (mythic rare). Eftersom denna lek delar två färger med den senaste och den första jag visat så kan det vara intressant att göra lite jämförelser. Den mest uppenbara är såklart och , men jag tycker att man även kan intressera sig för och , eller varför inte Arashi och ?
Detta förhållande, den långsamma rörelsen mot kraftfullare kort, framför allt rares, påverkar alltså lekbyggandet för oss som helst bygger en sk. Rouge deck (även om jag inte gillar uttrycket). Jag tycker även att det påverkar själva matcherna. Mindre kraftfulla kort gör att det är lättare att spela kontroll, och i viss mån även kombo. Ett överläge är lättare att förvalta, då det går snabbare att avgöra, så mindre tid ges till att göra comeback. Men kanske viktigast, varje enskilt kort är så pass bra att hela spelidén i Magic som jag en gång lärde mig, att om inte du har alltför dåligt tempo så vinner du genom kortekonomi, helt enkelt inte gäller längre. Du får gärna ha tre stycken om jag får ha en Elspeth eller (för att nämna några kort som jag inte spelar). Du kan stabilisera på 11 liv, tomt bord och tom hand hos motståndaren, men sedan drar din motståndare och sitt sjunde land och så är din saga all ändå. Och kortekonomi, tajming och sånt där? Risk and Reward? Varför då, fizzlar jag min motståndares Enchant Creature med en Bolt numera så får han en gubbe som tröst och jag fick bara ett-för-ett. Varför spela rätt tempomässigt runda 1-3 när man kan lägga t.ex. runda fyra, som ger dig fem liv och utlovar två-för-ett om din motståndare skulle döda den? Den enda anledningen att spela kort som inte är så kraftfulla som de jag använder, är om de behövs för kort som är ännu kraftfullare, säg en 5/5 Indestructible för 2U som gör ditt lag oblockbart och låter dig scrya varje runda… Ja varför ens lära sig reglerna ordentligt? Wizards skriver gärna om dem så att de som inte orkar lära sig hur stacken fungerar ska slippa straffas för det (förut stackade ALLT utom land, nu stackar ALLT utom land och Combat Damage). Och är båda spelarna ansvariga för Board State så behöver du inte ens kunna dina egna kort längre, glömmer du en trigger och din motståndare inte säger till har han fuskat? Eller hur var det nu?
Vad blir kvar då av spelet? Limited, för det är fortfarande så att nivån framför allt ökat hos rares, som det ändå är ganska få av i varje omgång. Men Constructed tappar allt mer sin charm, då det handlar allt mindre om konsten att bygga en lek som är bra i alla de tre avseendena, kraft, synergi och meta och allt mer handlar om kraft, kraft och kraft. Dessutom blir matcherna kortare, färre kort hinner spelas och de fördelar du kan få av att spela bra blir mindre då kortens styrka kan väga upp om du spelar fel. Eller om jag får återgå till , kan man spela fel? Du lägger den tur två och använder sedan förmågan varje tur. Jämför med tidigare ”bästa två-drop” som t.ex.
Det är fortfarande roligt att spela Constructed Magic. Väldigt roligt. Mycket roligare än det var 1995. Men är det roligare än det var 2001? 2006? 2011? Svårt att säga då det oftast är formaten som vi minns mer än de enskilda korten och hur matcherna brukade utveckla sig. För mig närmar sig den punkt när kraftens relativa vikt måste minska. Men jag ser inte hur Wizards skall kunna vända på den enkelriktade gata där man säljer in varje nytt set som häftigare, större, kraftfullare. Men de har överraskat mig (ja även positivt) förut och kan säkert göra det igen.
// Janne Åkerström aka. Snurvel_
En trettioettårig Magicveteran med en timme för mycket till övers
Artikel-feedback
|
|