Loggar in...
Forumnytt
Torgetnytt
Intervju
Intervju med Titus Lunter
Det är väldigt sällan i livet som man blir serverad saker på fat, men det var faktiskt precis vad som hände med denna intervju. Jag hade egentligen tänkt ta ett längre uppehåll när möjligheten plötsligt trillade ner i knät på mig, och då tog jag såklart chansen.
Titus Lunter, mina damer och herrar!
 |
av
 vampiric_ninja10:10, 31/10 -16 läst 4188 ggr. |
 Skriv ut artikel 7 Kommentarer |
vampiric_ninja: Hej, Titus. Tack för att du ställer upp på den här intervjun!
Som jag förstår det är du holländsk, men bor för närvarande i Sverige. Berätta mer!
Titus Lunter: Ja, det stämmer! Jag bor i Malmö i den soliga södern. Jag bodde här under 2014 medan jag jobbade för Ubisoft, sedan åkte jag bort, och nu är jag tillbaka!
v_n: Vad gör du i Sverige? Hur trivs du här?
TL: Jag arbetade i Danmark till mars i år, nu tar jag det bara lugnt. Jag älskar Sverige. Det påminner mycket om Holland, så det är inte svårt att anpassa sig. Att prata svenska är väldigt svårt dock. Ni är för snälla som pratar engelska. Svårt att lära sig när man inte behöver, haha.
v_n: När jag läser på din Facebook-sida får jag intrycket att du spelar Magic själv. Stämmer det?
TL: Ohja, jag älskar att spela Magic. Jag har spelat sedan runt hösten 2010. En av mina bästa vänner fick in mig på det. Han har spelat sedan 1997.
När jag började spela hade infect just kommit och Mirrodin-världen med phyrexians fångade mig direkt. Magic har varit den mest fantastiska plånbokstömmaren sedan dess. Jag tweetar om Magic i stort sett hela dagarna.
v_n: Trevligt att höra! Det är härligt att prata med en konstnär som också är en spelare!
Var det att spela Magic som ledde till jobbet som magicillustratör eller tvärtom?
TL: Jag var redan en konstnär vid tidpunkten, men jag visste inte direkt något om spelet innan jag började spela. När jag förälskade mig i spelet började jag försöka komma in som illustratör direkt. Efter att jag skickat in arbete under tre års tid kom jag in. Helt klart ett av min stoltaste ögonblick i karriären. Hursomhelst kommer jag att förbli (casual)spelare i förstahand och konstnär i andra.
v_n: Du började arbeta med Magic vid Khans of Tarkir. Jag minns att jag la märke till ditt arbete direkt, då jag verkligen gillar illustrationen för Frontier Bivouac.Du gjorde en hel del länder för det blocket. Vad är dina tankar om Khans miljöer?
TL: Khans var riktigt kul, men samtidigt något av en utstickare. Magic hade haft Theros tidigare, men var inte så mycket för "kända platser". Vid tidpunkten trodde jag fortfarande att allt som skulle komma senare skulle vara Zendikar-aktigt.
Med det sagt var Temur precis min grej. Kalla ödsliga bergstrakter är det bästa! Trots att Khans är något av en verklig plats känns världen väldigt varierad vilket ledde till några galna illustrationer av mina kollegor. Det tillät också mig att göra ett Mountain, vilket fortfarande är en av mina favoritillustrationer som jag gjort för Magic.
v_n: Det är onekligen ett snyggt Mountain!
Du gjorde Part the Waterveil från Battle for Zendikar. Jag tycker det är lite synd att den presenterades i en sådan liten skala eftersom den har några fina detaljer med vattenfallet, hedroner som bryter fram genom klippan och några fåglar ur fokus i förgrunden.
Vad tycker du om skalan på samlarkort?
TL: Jag tycker att storleken för med sig många coola utmaningar, att få igenom storslagna idéer i smått format är smärtsamt svårt ibland. Att lägga till för mycket detaljer kan till och med förstöra ett kort, göra det oläsligt. Att balansera på den tunna gränsen är en av de mest intressant sakerna. Personligen har jag inget emot formatet, men jag skulle älska att få se fler oversizekort som de för Planechase och Archenemy.
Jag gillar att göra illustrationerna ganska detaljrika, för det finns helt enkelt så mycket att säga. Så många småberättelser finns att hitta på vissa kort, och jag tror det kommer från kärlek för spelet. Man spelar det, kan det, vill göra rätt emot spelarna och lore-teamet, så man lägger till tonvis med grejer för att berika det.
v_n: Det är ett beundransvärt synsätt, tycker jag. :)
Du gjorde en cykel av de berömda expeditionerna, nämligen dubbelländerna från Battle for Zendikar. Eftersom du spelar själv är du medveten om hypen som omger expeditionländerna. Var du upprymd över uppdraget? Kände du någon extra press att prestera?
TL: Oh ja, dessa var absolut stora för mig. När jag fick uppdraget såg jag i anvisningarna att upplösningen var helt fel, sen läste jag "fullart" och tappade det helt. Att göra fullart är drömmen när man är konstnär. Rariteten är nästan sekundär dock, även om du inte hör mig klaga över det. Jag önskar bara att proffsen inte hade något emot fullart foil-grejen. Jag skulle älska att se en expedition spelas på en GP eller Pro Tour.
v_n: Du har ett par verk i Conspiracy: Take the Crown: För detta set har du gjort en ny illustration för Burgeoning. Har du sett Randy Gallegos originalillustration för kortet?
TL: Ja, absolut, jag älskade Burgeoning långt innan jag fick göra nyversionen. Jag är ett stort fan av grön ramp, speciellt med hydror. Även om det är svårt att få det att fungera i competitive, men det kanske bara är jag.
Vad gäller kortets art direction ville de ha samma sorts explosivitet där naturen går bärsärkagång och på ett ögonblicks sekund tar över allt. Randys verk har en underbar känsla av rörelse, du kan känna naturen ta över. Det jag ångrar med min är att den är för statisk. Jag satsade på en morgonen efter-vibb. En kille öppnar sitt fönster och skriker "woah, va?!". Kanske skulle jag har gjort det mer medan det hände.
Jag kollar ofta på gamla magickort inför ett verk, för även om det var mindre art direction förr så satte de illustratörerna ribban. De skapade den ursprungliga atmosfären och jag vill respektera det.
v_n: Trevligt att höra!
Jag gillar verkligen din version med det överväxta slottet. Berätta mer om detta verk! Tyckte du om att göra det?
TL: Det var ett massivt projekt. Jag modellerade hela grejen i 3D - hela slottskomplexet, bara för att hitta rätt vinkel. Jag skissar vanligtvis på papper eller digitalt, i linjer, väljer en komposition och kör på det. Den här gången kunde jag dock inte få den rätta komplexiteten i skissen, så jag beslutade mig för att gå vidare till 3D. När allt väl var på plats handlade allt om att måla övertygande dagsljus, och låt mig bara säga, det är en av de svåraste sakerna någonsin.
Det var riktigt kul och en dröm som förverkligades. Ge killen som spelar grön ramp en grönt rampkort? Ja, tack! Illustratörsleken, nu kör vi!
v_n: Du gjorde även Throne of the High City. Den ser ganska respektingivande ut med gobelängerna, trapporna och lejobstatyerna! Erbjöd den några utmaningar?
TL: Statyerna. Wow. De tog lång tid, haha.
Cynthia (Shepphard, red. anm), som var art director, var tvungen att pusha mig ganska hårt innan jag fick det rätt. Vad det gäller resten hade stilguiden en massa fantastiska designer gjorda av några av de mest imponerande magickonstnärerna. Jag kollade bara på vad de gjorde och målade det. Att inte behöva designa det själv spar en hel drös med tid.
Vad gäller designen av rummet var jag i ett slott i Storbrittanien som hade ett ganska detaljerat kungligt sovrum och jag hämtade en hel del inspiration därifrån, för att verkligen få till den där kungliga dekadenta känslan. Throne of the High City, det är inte ett ställe att ta lätt på. Speciellt inte om man har Marchesas personlighet i åtanke.
v_n: Snart ska vi till Kaladesh, en mystisk värld med magi, vetenskap och uppfinningar. Jag har inte sett ditt namn bland de spoilers vi sett hittills. Kommer din konst att vara med i setet?
TL: Ja, men inte så mycket som i Khans. När Kaladesh gjordes arbetade jag heltid, så jag hade inte mycket tid över för att illustrera kort.
v_n: Vad tycker du om Kaladesh som setting?
TL: Älskar den. Att titta på den i alla fall. Att måla den var en utmaning. Så mycket detaljer, det var lite överväldigande. När jag tittade i stilguiden och såg vechiles minns jag att jag tänkte att setet kommer bli enormt. Det gör många nya saker, spelmekaniskt såväl som hur man närmar sig illustrationerna. Mer levande, mer detaljerat, mer ledning för att få det sammanhållet. Jag har ingen aning om hur våra art directors fick ihop det, men de gjorde ett fantastiskt jobb med att få allt sammanhållet.
v_n: Berätta något om ditt övriga arbete som konceptkonstnär!
TL:Jag brukade arbeta på olika spelaföretag som en miljökonceptkonstnär. Jag gjorde grejer som The Division, arbetade på Killzone och God of War-serierna, Forza Horizon 2 och en hel drös andra spel. Att arbeta som konceptkonstnär är bra för att öva på problemlösning, men inte så bra om du vill utvecklas som målare. Så nu tar jag en paus från det och fokuserar på illustrerandet genom att enbart arbeta med Magic. En del övrigt arbete inkluderar att skriva om konst, inklusive Magic, och den konstnärliga processen på project-discovery.com. Jag gillar Overwatch och MMOs som World of Warcraft eftersom det finns mer i livet än bara arbete!
v_n: Några frågor till dig som magicspelare!
Vilka format tycker du om att spela?
TL: Huvudsakligen limited eftersom det är vad jag har tid för numera. Utöver det spelar jag mycket casual, vilket jag antar att Modern ligger närmast, köksbordsmagic. Eftersom min spelgrupp är ganska begränsad skapar vi en hel del husregler för att göra det intressant, till exempel att ingen spelar med protection from creatures och liknande. Med det sagt har jag några Standard-lekar som jag tycker om att spela.
v_n: Grön ramp tycks vara din storfavorit. Vad tilltalar dig med arketypen?
TL: Jag bara älskar riktigt stora hydror och eldrazis, vad kan jag säga? Att hårdkasta dem är ännu roligare.
Jag antar att jag gillar dem för att det inte finns någon smart strategi inblandad och du tvingar din motståndare att hantera brädet. Jag har inte spelat grön ramp på ett tag, men här är två lekar - en grön ramp och en jag gjorde för en utmaning att konstruera lekar med kort från vissa set.
 Titus Lunter's Kitchen Table Ramp | Modern / Casual |
|
Av: 
|
|
| Titus Lunter's Super Fun Time Rath and Mirage (on a budget) | Vintage / Casual |
|
|
v_n: Coolt! Jag gillar Rath/Mirage-leken. :)
Om jag var både magicillustratör och spelare hade jag inte kunnat stå emot impulsen att plocka upp ett kort medan jag spelade en prerelease eller FNM och säga "jag har målat den här, vet du". Hur är det att spela med kort som du själva har illustrerat?
TL: Oj, wow. Tja, jag försöker att inte vara påträngande beträffande detta, huvudsakligen för att jag vid dessa tidpunkter är fokuserad och försöker bygga en bra lek eller vinna en duell (vilket sällan fungerar, för övrigt).
Känslan är svår att beskriva. Jag har spelat i nästan sex år, illustrerat i tre. Det har varit en del av mitt liv under ett årtionde. Att se det komma till liv, någon vara nöjd med ett kort jag råkade göra bilden till är galet. Jag känner inte så med mina kort.
Att vara en del av Wizards-familjen och se den vara en tröst, ett utlopp och en social samhörighet för så många människor är den mest belönande känslan för mig som konstnär. Detta trots att allt jag gör är att måla bilderna som folk säger åt mig att måla.
Grymma frågor - älskar att svara på såna här grejer! :D
v_n: Tack ska du ha! Trevligt att prata med dig. Lycka till framöver!
Vi avslutar med en kommentar från Randy Gallegos.
***
v_n: Hej, Randy. Välkommen tillbaka! Vad är dina tankar om Titus version av Burgeoning? Han är ett stort fan av din version.
Randy Gallegos: Jag finner det otroligt att någon kan gilla den gamla Burgeoning. Min Burgeoning var ett panikuppdrag i sista minuten från art directorn, som bad om att få illustrationen inom 24 timmar. Detta var när jag var ung och inte mogen att hantera sista minuten-konst! Det är ett av en handfull verk som jag finner smärtfullt att titta på varenda gång jag ser det. Tanken var att visa hur naturen aktivt tar tillbaka Rath-landskapet från det första "berättelseblocket". En bra idé, men utan tid att tänka igenom det kom den ingenstans.
Därför är jag glad att se Titus tolkning. Han är en fantastisk konstnär. Jag vet inte om hans instruktioner såg ut som vad jag sa, men det är definitivt en liknande tolkning, om än i en annan miljö och helt klart gjord med mycket bättre teknik än vad jag hade då. Som en begåvad konceptkonstnär är det underbart att se hur vissa sektioner är snabbt men träffsäkert inhuggna medan andra områden har fantastisk detaljrikedom.
***
Tack till Randy Gallegos samt till Gullvar som förmedlade kontakten med Titus!
För den som föredrar att läsa på engelska finns originalet här.
